Teksti
Video
Pelit ja leikit
Kilpailu
Äänitallenne
Tehtävä
Tietokirjallisuus
Opettajan ohje

Unohtunut salasana?

 

Oppimistavoite

{{learningObjectiv.description}}

Tehtävä on nyt palautettu

{{assignment.Index}} {{assignment.Type}}

Kommentti

Tehtävät

{{assignment.Comment}}

SKAM (lärarhandledning)

Luokka-aste: 7.-10. luokka Aine: Suomi Teema: SKAM Tyyppi: Opettajan ohje

Syfte (till läraren):

Den norska ungdomsserien SKAM är en gåva till grannspråksundervisningen i hela Norden. SKAM har gjort det norska språket coolt bland nordiska ungdomar och stärkt känslan av att vara en del av en större skandinavisk språk- och kulturgemenskap. SKAM tar upp autentiska och aktuella problemställningar som nordiska ungdomar kan relatera till.

 

Titeln SKAM refererar till den skam som många unga känner för att inte vara perfekta, och inte kunna leva upp till de höga förväntningarna. Regissören och manusförfattaren, Julie Andem, har skapat en serie där unga känner igen sig i karaktärerna, som inte är perfekta, och där unga hjälper varandra våga stå för det dom är och vad de tycker. SKAM sändes på NRK från 2015-2017. Målgruppen var ursprungligen 16-åriga tjejer, men serien träffade hjärtat hos en långt större publik och har en stor beundrarskara i hela Norden.

 

Mennesker trenger mennesker” (människor behöver människor) är ett känt citat från SKAM som bra uttrycker seriens centrala budskap om att alla behöver vara del av en gemenskap. De unga i SKAM hittar styrka i sina vänner, och de stödjer varandra med att våga vara sig själva. “Kvart et menneske er en øy” (varje människa är en ö) är ett annat centralt citat som berättar att vi, människor, är som öar som kommunicerar genom språk på olika nivåer. Vi måste prata med varandra om våra problem. Det kan vi lära av karaktärerna i SKAM.

 

 

Berättelsens uppbyggnad

Det finns förlopp med utvalda klipp från alla seriens fyra säsonger, som fokuserar med några centrala problemställningar. Varje säsong har en huvudperson som på var sitt sätt kämpar för att hitta sig själv. I säsong 1 arbetar Eva med att bli en mer självständig individ med egna meningar. Noora i andra säsongen är den självmedvetna moderna feministen med höga ideal, som kämpar med att våga visa sina känslor. I tredje säsongen kämpar Isak med att erkänna sin homosexualitet. I fjärde säsongen arbetar Sana med att förena sin muslimska tro med att vara norsk ung tjej.

 

Varje berättelse är uppbyggd av fyra delar:

  • Mål: Här finns enkelt elevriktat lärande som snabbt förmedlar vad eleverna kan lära sig av respektive berättelse.
  • FöreHär presenteras aktiviteter som förbereder eleverna att bättre förstå texten, innan de ser eller läser den.
  • UnderHär är de elevuppgifter som riktar sig mot själva textens innehåll eller form (filmklipp, skriven text eller bilder).
  • Efter: Här är de uppgifter som sätter texten i perspektiv i förhållande till andra texter, världen eller de ungas egna liv. 

Man kan arbeta med de olika berättelserna utan inbördes ordning och det är inte en förutsättning att man har sett hela serien.

 

  

Till grannspråksundervisningen

Alla klipp har norska undertexter. De norska undertexterna väljs i avspelaren. 

 

undefined

 

I SKAM-berättelserna ingår det dessutom skrivna utdrag av dialoger. Skriftspråket är ofta lättare att upprätthålla än det flyktiga talspråket. Textdialogerna är ett gott stöd för språkförståelsen, då det ger eleverna möjlighet att få en djupare insikt i grannspråket och samtidigt få en större förståelse för mönstren i sitt egna språk. Berättelserna innehåller även  av karaktärens korrespondens på Messenger, som har hämtats från SKAM-bloggen och NRK’s hemsida. Låt eleverna vara detektiver som letar efter likheter och skillnader i ordordning (syntax), ord (ordförråd) och stavning (ortografi). 

 undefined

 

 

Om språket i SKAM 

På norska har man ljudrätt stavning framför att kolla på etymologin – alltså var ordet kommer ifrån. Kula kommer från tyska ordet kugel, och därför stavas det kugle på danska, med ’g’, även om man inte hör g’et. Norrmännen stavar ordet kule, som är ljudrätt stavning. Medan danskarna har många låord från engelska, har norrmännen sina egna översättningar. Ordet ”at streame”  (att streama) på danska heter t.ex. ”å strømme” på norska. Norska har, precis som svenska, hårda konsonanter på ett flertal ställen där danskan har mjuka. Det kan ses i ord som kake/kaka (norska/svenska), där norska och svenska har ett hårt ”k”, men där det på danska skrivs kage – alltså med den mjuka konsonanten ’g’. Danskarna skriver dessutom endast dubbelkonsonanter i mitten av ett ord, medan norrmännen och svenskarna gärna har dubbelkonsonant även i slutet av ord, t.ex. som takk (på norska).

 

Karaktärerna i SKAM har ett multietniskt ungdomsspråk med slang, som blandar norska, engelska och arabiska. Engelska uttryck blir förnorskade, Noora säger t.ex. till William ”Jeg trenger litt space, killarna i The penetrators kallas en føkkboy, där de unga blandar engelska och norska stavsätt. Precis som i Sverige och Danmark tar norrmännen också engelska ord till sig som de böjer enligt egna stavningsregler; t.ex. blir ’to hook up’ till ”å hooke”, som ivrigt används när karaktärerna har haft intim samvaro utan att det behöver vara sexuellt. Även om serien föregår på Hartvig Nissens skola, där barn från Oslos övre medelklass går, så påverkas deras språk av gatuspråket som fler unga med invandrarbakgrund talar. De ungas språk i SKAM kallas populärt för ’kebabnorsk’ även om begreppet egentligen är en sociolekt bland unga med invandrarbakgrund. Liknande uttryck finns som är mindre politiskt korrekta, som t.ex. ’perkerdansk’ i Danmark, och ’blattesvenska’ i Sverige. I serien används etniska norrmän arabiska uttryck som halla, som betyder ’hej’, eller , som betyder ’jobbigt’.

Kirjaudu sisään lukemaan lisää

Kustantaja: Norden i Skolen

Opetuskonsultti : Trine Ferdinand og Dorte Haraldsted