Oversættelse mangler
Oversættelse mangler
Oversættelse mangler
Oversættelse mangler
Oversættelse mangler
Oversættelse mangler
Oversættelse mangler

Svenskit oqaasii pillugit

Oqaatsit: Svenskisut 
Atuisut: 10 millionit missigi 
Oqaatsit atukkiussat : Ombudsman, Smörgåsbord og Glögg 
Ilassinneriaatsit: Hej, Hallå og God dag 
Taajuminaannerpaat: Sju sjösjuka sjömän sköttes av sjutton sköna sjuksköterskor

 

 

Nunani Avannarlerni oqaatsini atugaanerpaat

Nunani Avannarlerni svenskit oqaasii anginersaapput 10 millioninik atuisoqarnermikkut. Eqqorluartumik svenskisut oqaluttariaatsitut taaneqartartoq Sverigip qeqqani sumiorpalussuseq aallaavigalugu 1800´kkunni ineriartortitaavoq. Sumiorpalussuerlu taanna siammaassimavoq nunamut tamarmut naak sumiorpalussutsit suli naapissaagaluit. Skånermiusut sumiorpalussutsip ilisarnaatigaa r´mik taasinermi oqqami r´p assakaarpalunnerata nipaa, Gotlandermiut ilisarnaatigaat ersiutinik atueriaasertik soorlu uani oqaatsimi diftonger (høst haust´inngortarpoq sten´lu stain´inngorluni).

 

 

Svenskit oqaasii pillugit isiginnaarit

 

 

300.000´t Finlandimi svenskisut oqaluttuupput

300.000´t Finlandimi svenskisut oqaluttuupput Svenskit oqaasii Finlandimi ikinnerussuteqartunit atugaapput. Taamaattumik Finlandimi pisortatigoortumik marluinnik oqaaseqartoqarpoq – finlandimiusut svenskisullu. Finlandermiuaqqat pinngitsooratik minnerpaamik ukiuni pingasuni svenskit oqaasiinik ilinniarsimasariaqarput. Ålandimi svenskit oqaasii ima atugaatigipput allaat meeqqat finlandimiusut ilinniartariaqaratik. Taamaammat Ålandimiik gymnasianut atuariartortussanngoraangamik Sverigemut atuariartornissaq ornigineqarnerpaajusarpoq.

                                

Nunani avannarlermiunut svenskisoortariaaseq Finlandimi atuuttoq, finlandssvensk, paasiuminarnerujussuartut isigineqarpoq Sverigemi svenskisooriaatsimut naleqqiullugu. Tamatumunnga peqqutaaqataasinnaavoq oqaatsinik taaseriaatsip allannertaanit allaanerunnginnera. Kisianni isumaat assigiinngissinnaasarput. Soorlu ”råddigt” (/rodet/tukattoq)  "stökigt"´tinngortarpoq (besværligt/ajornakusoortoq), "semla" (fastelavsbolle) "smörgås"nngortarpoq (smørrebrød/iffiaq qallersugaq), "aula" isaariaaneruvoq katerittarfiunerminiik taavalu "att kila" (kile, qilleraluni) "tränga sig före"nngortarpoq (ajattaalluni/siulliuniarluni).

 


Svenskisut oqaluttut qanoq paasisinnaavagut?

Svenskit oqalukkaangamik ilaatigut oqaatsimiittut naqinnerit taanagit oqaaseq naalisartuusisarpaat. "Vasaru" isumaqarpoq "Vad sa du" (”qanoq oqarpit”) taavalu "Vaffschkaduntegåmä" isumaqarluni "Varför ska du inte gå med” (Sooq ilaanianngilatit). Sungiusimanngikkaanni paasiuminaassinnaalluarput. Svenskit oqaasiini naqinneqarpoq aamma taanerisigut tusarsaanngitsunik, soorlu oqaatsini ukunani naqinneq siulleq taanerini ersinngilaq hjälpdjup kiisalu ljum.. G j´tut nipeqakkajuttarpoq ingammik ersiummik sallaatsumik taasassamik aappersariaq malitseqartillugu. Nipi ataaseq allanneqarsinnaasarpoq assigiinngitsunik aappersariaqartillugu soorlu assersuutigalugit sk-,sj- stj- skj-lu. Oqaatsit uku tusarnaarlugit nipaat assersuutikkit  skinkasjuttiostjärna kiisalu skjuta.

                                    

Svenskit oqaatsiminnik atueriaasiat ilumoorsaanngingaarmat allamiunit isumaqartoqarsinnaavoq oqaasiliarpassuarnik taaguusersorlutik oqaluttut inuillu akunnerminni iluarisaannarminnik nammineq oqaasiliamiik atuerrattut. Inuiaqatigiit qaffasinnerpaaffiini allaat oqaatsit ulluinnarpalaartorujussuit atugaraat. Kikkulluunniit akunneranni 'hej' ilassinnissutitut naliginnaasumik atugaavoq taava aamma oqaatsit kille, tjej, fralla fika´lu allattariarsornikkut sannaat allanngornagu akuerisamik atuupput.

 

 

Oqaatsit assersuutikkit

Una allaaserisaq nunani avannarlerni oqaatsinut tamanut nutserneqarsimavoq. Quppernerit misissuataarlugit assigiiaanik assigiinngissutsinillu nassaassarsiorfigikkit. Aajuna svenskisuumut nutsernera:

 

Svenskar, norrmän och danskar förstår varandra ganska bra. De har större problem med isländska, trots att isländskan liknar det skandinaviska språk som talades för tusen år sedan. Isländskans närmaste släkting är färöiskan, men språken är inte så lika att en islänning förstår en färing utan problem.


Finskan påminner om estniskan, men det finns också likheter med de samiska språken. I både finska och samiska kan man till exempel skapa långa ord genom att lägga böjningsändelser till ordstammen. Men när det gäller långa ord är grönländskan i en klass för sig. Där andra språk behöver en hel mening räcker det ibland med ett enda grönländskt ord

 

 

Maluginiagassatit amerlaqaat. Aajuku assersuutit:

 

Svenskisoortaa a´passuaqarpoq – 44´t! Qallunaatoortaani norskisoortaanilu 27´iinnaallutik. Taamaanneranut pissutaagunarpoq svenskisut taggisaasat –ar´mik naggaserneqartarnerat (soorlu "svenskar", "danskar") aammalu kinaassuersiutaasa qasseersiutaat –a´jusarmat (soorlu "långa ord" aamma "samiska språk") kiisalu taggisit qasseersiutinngoraanni –ade´mik naaneqakkajunnerat (soorlu "talade"mi)

 

"Exempel" x´rlugu allanneqartarpoq,oqaatsit allarpassuit svenskisuut assigalugit.Norskisut qallunaatullu ks´mik atuineq naliginnaaneruvoq.                                     

 

Svenskisut aappersarissanik akuleriitsitsarnerit amerlaqaat- kalaallisut aappersarissat malittuinnaat arfinilliusinnaasarput. Taama oqaatsit takitigisut oqaaserpassuit akornini qaqutigoortuupput, finlandermiut oqaasii qiviaannarsigit (finlandermiusut allagaq takujuk).

 

Suna aamma maluginiarpiuk?

 

 

 

 

Assit

Svensk_flagg_1815.png