Tekst
Video
Spill og lek
Konkurranse
Lydinnspilling
Oppgave
Lærerveiledning

Om svensk

Språk: Svensk
Antall brukere: Ca. 10 millioner
Eksportord: Ombudsmann, smørgåsbord og gløgg
Å hilse på svensk: Hej, hallå eller god dag
Vanskelig å si: Sju sjösjuka sjömän sköttes av sjutton sköna sjuksköterskor

 

 

Nordens største språk

Med rundt ti millioner mennesker som snakker svensk, er svensk det største språket i Norden. Det språket som ofte kalles rikssvensk, bygger på den dialekten som ble snakket i Midt-Sverige på 1800-tallet. Denne dialekten har spredt seg over landet, selv om de lokale dialektene lever videre. Skånsk og gotlandsk er to eksempler på lett gjenkjennelige svenske dialekter. Skånsk er lett å identifisere takket være sin skarre-r og å uttalt som ao. Gotlandsk er kjent for vokalkombinasjonene, såkalte diftonger og triftonger (det heter for eksempel haust i stedet for höst, stain i stedet for sten og houis i stedet for hus).

 

 

Se film om svensk

 


Tre hundre tusen snakker svensk i Finland

Finland har to offisielle språk - finsk og svensk. Svensk er et stort minoritetsspråk i Finland. Alle finske barn må lære seg svensk i minst tre år på skolen. På Åland står det svenske språket så sterkt at ålenningene ikke lærer finsk i det hele tatt. For mange ålenninger er det derfor naturlig å flytte til Sverige etter videregående skole.

 

For mange nordboere er den svenske dialekten som snakkes i Finland - findlandssvensk - lettere å forstå enn det svenske språket som snakkes i Sverige. Dette kan komme av at finlandssvensk uttale ligger nærmere skriftspråket. Det finnes imidlertid mange ord som betyr noe helt annet på finlandssvensk enn på rikssvensk. Noe som er råddigt på finlandssvensk, ville en som snakker rekssvensk kalle stökigt (bråkete), en semla er et smørbrød (smörgås), en aula er en entré snarare enn en samlingssal og att kila betyr å trenge seg foran.

 


Hvordan forstå svensk?

Når svensker snakker har de en tendens til å stryke bokstaver og trekke sammen ord. Vasaru? skal oppfattes som Vad sa du? og Vaffschkaduntegåmä? betyr Varför ska du inte gå med? For et utrenet øre kan dette være vanskelig å oppfatte.

 

På svensk, som på norsk, finnes en del stumme bokstaver, for eksempel den første konsonenten i ord som hjälpdjup og ljumG uttales ofte med en j-lyd, blant annet foran en myk vokal. Lytt til ordene ved å klikke på dem. Sje-lyden har ingen egen bokstav, men skrives med flere ulike konsonantkombinasjoner, omtrent som de norske kombinasjonene, slik som sk-, sj, stj  og skj. Sammenlign lydene i ordene skinkasjuttiostjärna og skjuta

 

Den svenske stilen er ofte så uformell at andre kan oppfatte språket som fullt av slang og sjargong. Skriftspråket er relativt hverdagslig selv i de mest høytidelige sammenhenger. Hilsenen hej fungerer overalt, og ord som kille, tjej, fralla og fika  aksepteres selv i skriftspråket.

 


Sammenlign språkene

Denne tekstet er oversatt til alle de nordiske språkene. Finn likheter og forskjeller ved å klikke rundt på sidene om språkene (Om danskOm norsk osv.). Her er den svenske versjonen:


Svenskar, norrmän och danskar förstår varandra ganska bra. De har större problem med isländska, trots att isländskan liknar det skandinaviska språk som talades för tusen år sedan. Isländskans närmaste släkting är färöiskan, men språken är inte så lika att en islänning förstår en färing utan problem.


Finskan påminner om estniskan, men det finns också likheter med de samiska språken. I både finska och samiska kan man till exempel skapa långa ord genom att lägga böjningsändelser till ordstammen. Men när det gäller långa ord är grönländskan i en klass för sig. Där andra språk behöver en hel mening räcker det ibland med ett enda grönländskt ord.


Det er mange ting du kan legge merke til. Her er et par eksempler:

 

Den svenske teksten er full av a - 44 stykker! I den danske og den norske bokmålsversjonen finner du kun 28, mens det i den nynorske versjonen er 41. Dette kommer delvis av at substantivenes flertallsendelse ofte er -ar (som i svenskar og danskar), og delvis at man kan velge å la infinitivsformen av verbene på nynorsk ende på -a (som i tala) i stedet for -e som i bokmål. I mange av desse tilfellene må man bruke -er og -e på norsk bokmål og dansk.

 

En annen forskjell er at svensk bruker x der norsk og dansk vanligvis bruker stavemåten -ks-. Svensk exempel blir eksempel på dansk og norsk.

 

Det finnes mange, lange konsonantkombinasjoner på svensk - ordet grönländskt har for eksempel seks konsonanter på rad. Slike lange konsonantkombinasjoner er uvanlige på mange språk, ikke minst på finsk (sammenlign med teksutdraget på fink, under Om finsk).

 

Hvilke andre forskjeller og likheter mellom språkene finner du?

Bilder

Svensk_flagg_1815.png