Teaksta
Video
Spealat ja stoahkan
Gilvu
Jietnabádden
Bargobihttá
Oahpaheaddjebagadus

Ruoŧagiela birra

Giella: Ruoŧagiella
Man galle geavaheaddji: Sullii 10 miljovnna
Eksportasánit: Ombudsmann, smørgåsbord ja gløgg
Dearvvahit ruoŧagillii: Hej, hallå dahje god dag
Váttis dadjat: Sju sjösjuka sjömän sköttes av sjutton sköna sjuksköterskor

 

 

Davviriikkaid stuorámus giella

Sullii logi miljovnna olbmuin geat hupmet ruoŧagiela lea ruoŧagiela, lea ruoŧagiella stuorámus giella Davviriikkain. Dat giella mii dávjá gohčocduvvo riikkaruoŧagiellan (rikssvensk), lea huksejuvvon dan suopmanii  mii hupmojuvvui Gaska-Ruoŧas 1800-logus. Dat suopman lea laskan miehtá riikka, vaikko báikkálaš suopmanat ellet viidáseappot. Skånsk ja gotlandsk leaba ovdamearkka dihte guokte suopmana maid lea álki dovdat. Skånsk lea álki identifiseret skarree-r ja å-ain miid daddjojuvvo ao. Gotlandsk lea dovvdus vokálaovttastemiiguinis, nu gohčoduvvon diftoŋgat ja triftoŋgat (daddjojuvvo ovdamearkka dugte haust dan sadjái go höst, stain dan sadjái go sten ja houis dan sadjái go hus).

 

 

Geahča filmma ruoŧagiela birra

 


Golbma čuođi duháha hállet ruoŧagiela Suomas

Suotmas leat guokte almmolaš giela -  suomagiella ja ruoŧagiella. Ruoŧagiella lea stuorra unnitlohkogiella Suomas. Buot suoma mánát fertejit oahppat ruoŧagiela unnimusat golbma jagi skuvllas. Åland lea ruoŧagiella nu nanus ahte ålenningene eai oahpa oppanassiige suomagiela. Olu ålenninger lea danne lunddolaš fárret ruŧŧii maŋŋil joatkkaskuvlla.

 

Olu davviássiide lea dat ruoŧa suopman mii hállojuvvo Suomas - suomaruoŧagiella - álkit ipmirdit go dat ruoŧagiella mii hupmojuvvo Ruoŧas. Dat sáhttá lea danne go suomaruoŧagiela dadjanvuohki lea lagabus čállingiela. Gávdnojit almmatge olu sánit mat mearkkašit áibbas eará suomaruoŧagillii go riikkaruoŧagillii. Juoga mii lea er råddigt suomaruoŧagillii livččii okta gii hupmá riikkaruoŧagiela lohkan stökigt (riedja), semla lea láibevajáhas (smörgås), ja aula lea eanet feaskkir ovdalii go čoahkkanansále ja att kila mearkkaša báhkket ovddabeallái.

 

 

Movt ipmirdit ruoŧagiela?

Go ruoŧalaččat hállet de lea sis dáhpi sihkkut bustávaid ja geassit čoahkkái sániid. Vasaru? galgá áddejuvvot Vad sa du?ja Vaffschkaduntegåmä?  mearkkaša Varför ska du inte gå med? Hárjekeahtes bealljái sáhttá dat leat váttis áddet.

 

Ruoŧagielas gávdnojit, nugo dárogielasge jávohis bustávat, ovdamearkka dihte dat vuosttaš konsonánta sániin nugo hjälpdjup ja ljumG daddjojuvvon dávjá j-jienain earret eará ovddabealde dipma vokála. Deaddel sániid guldalit daid. Sje-jietnadagas ii leat sierra bustávva, muhto čállojuvvo olu iešguđetlágan konsonan- taovttas umiiguin, sulli nugo norgga ovttastumit, dego sk-, sj, stj  ja skj. Buohtastáhta jietnadatd sániin skinkasjuttiostjärna og skjuta.

 

Ruoŧa stilila lea dávjá nu eahperformálalaš ahte earáid mielas sáhttá gielas orrut olu slang og sjargong. Čállingiella lea oalle árgabeaivválaš vel alimus allaáigásaš oktavuođainge. Dearvvaheapmi hej doaibma juohke sajis, ja sániid nugo kille, tjej, fralla ja fika  dohkkehit vel čállingielasanai.

 

 

Buohtastahte gielaid

Dat teaksta lea jorgaluvvon buot eará davviriikkaid gielaide. Deatte siidduid gielaid birra  (DánskkagiellaDárogiella jna. )gávdnat sulastahttimiid ja vealaid. Dá lea ruoŧagiela veršuvdna:


Svenskar, norrmän och danskar förstår varandra ganska bra. De har större problem med isländska, trots att isländskan liknar det skandinaviska språk som talades för tusen år sedan. Isländskans närmaste släkting är färöiskan, men språken är inte så lika att en islänning förstår en färing utan problem.


Finskan påminner om estniskan, men det finns också likheter med de samiska språken. I både finska och samiska kan man till exempel skapa långa ord genom att lägga böjningsändelser till ordstammen. Men när det gäller långa ord är grönländskan i en klass för sig. Där andra språk behöver en hel mening räcker det ibland med ett enda grönländskt ord.


Leat olu tiŋggaid maid sáhtát fuomášit. Dá leat ovdamearkkat:

 

Ruoŧa teavsttas leat dievvav a -at 44 oktiibuot! Dánskka ja girjedárogiela veršuvnnas gávnnat dušše 28, ja ođđadárogiela veršuvnnas leat fas 41. Sivvan dasa lea muhtun muddui ahte substantiivvaid eanetlogu geažus dávjá lea -ar (dego sániin svenskar ja danskar), ja muhtun muddui ahte ođđadárogeilas sáhttá válljet infinitiivahámi loahpa leat -a (nugo sánis tala) dan sadjái go -e nugo girjedárogielas. Olu dain dáhpáhusain ferte geavahit -er ja -e girjedárogielas ja dánskkagielas.

 

Nubbi eará erohus lea ahte ruoŧagiella geavaha x dákko gokko dárogielas ja dánskkagielas dábálaččat geavahuvvo stávenvuohki-ks-. Ruoŧa exempel šaddá ovdamearkka dihte eksempel dánskkagillii ja dárogillii.

 

Ruoŧagielas gávdnojit olu guhkes konsonántaovttastumit - sátn grönländskt leat  hleat ovdamearkka dihte guhtta konsonántta  maŋŋálaga. Dakkár guhkes konsonántaovttastumit leat eahpedábálaččat olu gielain, ja iige uhccimusat suomagielas (buohtastahta teakstaosiin suomagillii, Suomagiela vuolde).

 

Guhte eará erohusaid ja ovttaláganvuođaid gielaid gaskkas gávnnaŧ don?

Govat

Svensk_flagg_1815.png