Väte kan användas som bränsle i till exempel bilar. En vätgas bil är en elbil som använder bränsleceller för att producera el, som driver bilens elmotor. Vätgas bilar kan i dag köra längre än elbilar med batterier, och det är väsentligt enklare att tanka väte i en bil än att vänta på att bilens batterier ska laddas. Vätgasbilar kan i dag köra 500 km på en tankning och tankas på bara tre minuter.
Utmaningar med väte för transport
Det finns idag få platser där man kan tanka vätgas till sin bil och det är ett av de stora problemen med att införa väte som bilbränsle. En bil är inte mycket värd om man inte kan köra den dit man vill för att man inte kan fylla på nytt bränsle.
Väte tar också mer plats än traditionell bensin eller diesel och det ska därför förvaras i tankar under mycket högt tryck för att pressa det samman så att det tar mindre plats. Det kräver mycket energi och gör bilens konstruktion tung. Det som är bra med väteenergin är dock att den inte släpper ut några föroreningar. Många av bilföretagen har därför redan under många år visat upp sina lösningar på bilmässor runt omkring i världen. Det som saknas är med andra ord en billigare lösning på förvaringen av vätet så att det kan tankas i bilar – och kanske priset. I dag kostar en vätgasbil över en miljon kronor.
En annan utmaning är att i dag används stora mängder av det dyra grundämnet platina när man bygger vätgasbilar. Denna utmaning verkar forskarna dock ha hittat en lösning på.
Väte betraktas därför i dag fortfarande som en lovande möjlighet för framtidens transportbehov.
Bränsleceller
Vändpunkten för att använda väte som bränsle för värme, el och transport är bränsleceller. I en bränslecell pågår en kemisk process som producerar elektricitet och värme. I bränslecellen används väte för att driva processen. I ett kraftverk förbränns olja, kol och gas. Även om det kan låta konstigt i förhållande till namnet så pågår ingen förbränning i en bränslecell. I bränslecellen förenas vätet med syre i en kontrollerad process. Syret finns i luften omkring oss – och när syre och väte förenas bildas vatten och energi.
En bränslecell påminner utseendemässigt om ett CD-fodral och består av tre lager som ligger ovanpå varandra.
Överst och nederst finns elektriska lager. Överst finns anoden, där väteatomer samlas. Nederst finns katoden, där syreatomer samlas. Syre och väte vill gärna förenas och skapa vattenmolekyler – men mellan anoden och katoden finns ett tredje lager, som kallas elektrolysen. Bränslecellen fungerar genom att syreatomerna löper genom elektrolysen till anodens väteatomer. Som sagt bildas då vatten – men det blir också ett överskott av elektroner. Elektronerna kan inte ta sig igenom elektrolysen och därmed skapas en ström av elektroner. Ett överskott av elektroner som vandrar kallas även elektrisk ström – alltså elektricitet.
Bränsleceller har en begränsad hållbarhet och ska normalt bytas ut med jämna mellanrum. Vanligtvis några år.
