Text
Video
Spel och lekar
Tävling
Ljudinspelning
Uppgift
Lärarvägledning

Inlärningsmål

{{learningObjectiv.description}}

Uppgiften har delats ut

{{assignment.Index}} {{assignment.Type}}

Kommentar

Uppgifter

{{assignment.Comment}}

Gå till uppgifter
print

Om kol

Årskurs 7.-10. klass Skolämne Naturkunskap Lärandefokus Ämnen och energi Tema Resurser Ämnesområde Kemi Typ Text
Omkulstof.jpg

 

Man har använt kol som energikälla i tusentals år, och under de senaste åren har användningen av kol för produktion av energi ökat för varje år. 2013 steg förbrukningen med tre procent på världsnivå och Indien och Kina stod tillsammans för 88 procent av den ökningen. Faktum är att världens kolförbrukning ökar så våldsamt att det strider mot ambitionerna att begränsa utsläppet av växthusgaser. Förbrukningen förväntas öka med 1,2 miljarder ton fram till 2017. Det motsvarar den samlade förbrukningen i USA och Ryssland i dag.


Kol finns i olika former. Brunkol är vanligt i Europa och bryts i stora gruvor i bland annat Östeuropa, och de allra största förekomsterna finns i Tyskland. Kol finns också i form av stenkol, som innehåller mer energi och därför är mer värt som bränsle, samt i en form som kallas antracitkol. Alla former av kol bildas av djur- och växtrester som under miljontals år har omvandlats till ett hårt och fast material. Först blir växtresterna till torv och sedan till brunkol. Kol bildas bara i stillastående vatten, där det finns ett så högt tryck från lagret ovanpå att kolsyra, kolväte och kolmonoxid pressas ut ur materialet.


Var finns kol?


Kol grävs fram eller bryts i gruvor, där det ligger i lager som kan vara flera meter tjocka och ligga en kilometer under markytan. Mycket brunkol finns också nära ytan, så att den kan brytas med grävmaskiner.  I Norden är det främst Danmark som använder kol i sin energiproduktion eftersom Danmark inte har haft tillgång till naturliga energikällor som jordvärme eller vattenkraft. På senare år har stort fokus legat på att undvika användning av kol eftersom CO2-utsläppet är mycket stort när man använder kol som bränsle. Kol är dock förhållandevis billigt och det finns mycket av det. Med världens nuvarande förbrukning har man beräknat att det finns tillräckligt för att täcka förbrukningen under kommande 250 år.


Uppgörelsen med kol


Miljökämpar jorden runt har under många år försökt att pressa EBRD (Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling) – som är den europeiska bank som stödjer utvecklingsprojekt i världen – till att stoppa det ekonomiska stödet till länder som vill bygga eller bygga ut befintliga kolkraftverk. Kol – inte minst brunkol – är den mest förorenande energikällan som finns.


De nordiska länderna har i det sammanhanget gjort ett gemensam uttalande, som lyder så här:


”Som ett led i vår förpliktelse att påskynda övergången till energisystem med lågt CO2-utsläpp kommer ledarna för Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige att gå samman med USA för att stoppa stödet till nya koleldade kraftverk, bortsett från enstaka undantagsfall. Vi kommer att arbeta tillsammans för att få stöd av andra länder och från multilaterala utvecklingsbanker för att få dem att genomföra en liknande politik.”

 

Det är bland annat stenkol som förbränns i ett kolkraftverk. Stenkol har ett större kolinnehåll än brunkol och innehåller dessutom väte (H). När stenkol förbränns med syre blir restprodukten CO2, vatten och värme.


Surt regn


Stenkol innehåller även svavel (S). Det innebär att det frigörs svavel i luften och att det kan bildas svavelsyra (H2SO4). Vid hög förbränningstemperatur kan även salpetersyra HNO3 bildas. Båda syrorna bidrar till fenomenet surt regn (även kallat surt nedfall), som har orsakat skogsdöd och markförstörelse på många platser. Danmark är inte så hårt drabbat av surt regn som Norge och Sverige. Det beror på att marken i Danmark innehåller mycket kalk pga. avlagringar från istiden. Kalk är basiskt och har därför en nedbrytande effekt på syra.


Vid förbränning av ett kilo kol bildas, om röken inte renas:


    2,4 kg CO2
    0,019 kg SO2
    0,005 kg NOX


Rening och lagring


Kanske går en del av problemen att lösa på teknisk väg. På flera ställen arbetar man med att rena och infånga röken innan den släpps ut ur skorstenen. Det kan vara lösningen på den del av problemet som handlar om CO2 och växthuseffekten. Tanken är att man fångar in och lagrar den CO2 som kraftverket bildar medan det producerar energi. Tekniken kallas CCS, som står för ”Carbon Capture and Storage” – det vill säga ”insamling och lagring av CO2”. Tyvärr är det både dyrt och besvärligt, och många av de projekt som har påbörjats har avslutats av just de skälen.

Logga in för att se mer

Uppgifter

  • Flervalsfrågor

  • Temauppgift

    • 1Temauppgift

       

      Beskriv processen och gör en illustration av hur djur- och växtrester ombildas till kol. Hur många dagar tar de olika delarna? Var i jorden finns de? Vad kallas de olika typerna av kol?

    • 2Temauppgift

       

      Vad är ”surt regn”? Hur blir surt regn till? Vilka är problemen med surt regn? Var i Norden har surt regn påverkat klimatet mest och var har det påverkat minst? Beskriv och förklara varför och hur.

    • 3Temauppgift

       

      Undersök hur mycket kol de olika länderna använder i sin energiproduktion. Hur arbetar man med att minska förbrukningen av kol i de nordiska länderna. Har förbrukningen av kol ökat eller minskat under de senaste tio åren i Norden?

  • Vänklass

    • 1Vänklass

       

      I Norden finns inga stora kolresurser, men det gör det i våra södra grannländer – Tyskland och Polen. Hitta bilder på nätet (t.ex. via Google Maps), som visar hur landskapet förändras när man gräver. (En fullständig lista över kolgruvor i Polen finns till exempel här: http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_mines_in_Poland).
      Skicka bilderna till er vänklass och gör en berättelse om livet på den ort där kolet finns. Vad tror ni det betyder för invånarna att ha en kolgruva så nära? Vad skulle hända om den stängde?