Text
Video
Spel och lekar
Tävling
Ljudinspelning
Uppgift
Lärarvägledning

Inlärningsmål

{{learningObjectiv.description}}

Uppgiften har delats ut

{{assignment.Index}} {{assignment.Type}}

Kommentar

Uppgifter

{{assignment.Comment}}

Gå till uppgifter
print

Om naturgas

Årskurs 7.-10. klass Skolämne Naturkunskap Lärandefokus Ämnen och energi Tema Resurser Ämnesområde Kemi Fossila bränslen Typ Text
omnaturgas.jpg

 

Naturgas kan sägas vara råolja i gasform. Det består primärt av metan – CH4 – men innehåller också en varierande mängd svavelväte – H2S – samt CO2, kväve och vattenånga.


Naturgas förekommer naturligt i marken, mycket ofta nära eller i samband med oljelager. Den hämtas ofta upp ur jorden vid borrningar där trycket får gasen att stiga upp mot ytan. För att säkerställa ett konstant tryck pumpas lagren där gasen finns ofta fulla av vatten. Man diskuterar också om man kan pumpa tillbaka CO2 i de hålrum där naturgasen finns och på så sätt undvika utsläpp ut i atmosfären. Försök har dock visat att det är svårare att genomföra än man trodde och metoden har därför ännu inte använts.


Var kommer gasen ifrån?


Naturgas bildas på nästan samma sätt som olja. Gasen bildas av växt- och djurrester som har pressats samman av tjocka och tunga jordlager under miljontals år. Naturgas är osynlig och har ingen lukt i sig själv. Norge har mycket stora resurser av naturgas i Nordsjön och är världens sjunde största producent, men ändå utgör Norges andel bara tre procent av världens samlade produktion.


Bara knappt en procent av produktionen i Norge används i själva Norge och förbrukningen av gas i Norge är också liten. Tillsammans med Sverige utgör förbrukningen av naturgas knappt två procent. I Finland utgör naturgas 11 procent och i Danmark över 30 procent. Med Norges mycket lilla förbrukning kan en stor del exporteras till övriga Europa. Norge levererar enligt EIA (US Energy Information Administration) 20 % av Europas behov av naturgas. Främst levererar man till Tyskland och England, som köper 50 % av produktionen.


Energin i gasen kan utnyttjas direkt i hushållen för uppvärmning och matlagning, som bränsle i bilar och för att producera elektricitet. Naturgas täcker cirka en fjärdedel av världens energiförbrukning.


CO2-utsläppen blir mindre med naturgas


Den ökande användningen av naturgas ger vissa miljöfördelar eftersom naturgas är den renaste formen av fossila bränslen. Vid förbränning släpper naturgas ut 25–30 % mindre CO2 än olja och 30–50 % mindre än kol. Man räknar med att det globalt finns naturgas till cirka 70 års förbrukning i de naturgasreserver som man känner till i dag, men med allt större fokus på utvinning av naturgas även från skiffer så kommer det sannolikt att mer än fördubblas.


En annan fördel med naturgas är att den bara innehåller lite svavel. Därför ger förbränningen av naturgas inte lika mycket syra som kan sluta som surt regn. Dessutom ger förbränningen av naturgas varken aska, damm eller andra partiklar i luften, som i synnerhet kol gör.


Gasledningar i hela Norden – och Europa


Naturgasen från Norge – och Danmark, som också har gasreserver – hämtas främst från Nordsjöns botten. Därifrån skickas gasen ut till konsumenterna via ett gigantiskt rörledningssystem. I dag förgrenar sig ledningarna som stora motorvägar hela vägen genom Europa. Gasledningarna sträcker sig ut till tätbebyggda områden där man kan utnyttja gasen optimalt. Det skulle vara för dyrt och komplicerat att gräva ner gasledningar ut till hus i glesbebyggda områden.


De flesta nordiska länderna får naturgasen från Norge och Danmark, men Finland får en stor del av sin naturgas från Ryssland. I Ryssland finns världens största reserver av naturgas – cirka 40 % av världens tillgångar. Många länder är mycket beroende av att importera gas från Ryssland och det har ofta skapat konflikter om länderna har blivit oeniga.


Skiffergas


Skiffergas är naturgas som produceras av skiffer. Skiffer är hårt sammanpressad lera och gyttja med ett mycket stort organiskt innehåll. Skiffergas liknar naturgas och består främst av metan. Skiffergasresurserna är lagrade långt ner i marken i de skifferformationer där den har bildats.
Den gas som produceras i Nordsjön utvinns från kalk- och sanddepåer som finns över skiffern.  Skiffergasen är däremot innesluten i själva skiffern.


Just nu ligger stort fokus på att även utnyttja skiffergasen, för det finns mycket stora mängder av den. Speciellt i USA har man arbetat mycket ihärdigt med det, för man har länge varit beroende av att importera gas och olja från andra länder. Utvinningen av skiffergas har gjort USA mindre beroende av andra länder, men det har också orsakat en storm av protester, för metoden att utvinna gas beskylls för att förstöra naturen.


Hydraulisk spräckning – teknik för att utvinna skiffergas


Hydraulisk spräckning, eller fracking, är en teknik som används för att utvinna gas från skiffer. Tekniken innebär att man med högt tryck pumpar ner en blandning av vatten (ca 90 %), sand (ca 9,5 %) och olika kemikalier (ca 0,5 %) i borrhålet. Det höga trycket gör så att skifferlagret spricker, och det gör det möjligt att frigöra den gas som finns i skifferlagret från de ställen där den har varit fångad i skifferlager.  I USA pekar miljögrupperna bland annat på att användningen av kemikalier i processen förorenar grundvattnet och jorden. Skiffer innehåller dessutom uran, som är radioaktivt, och användning av skiffergas kommer att öka utsläppen av CO2 i atmosfären ytterligare. I USA är man dessutom rädd för att hydraulisk spräckning kan orsaka jordskalv. I Danmark fick man i juni 2014 tillstånd att göra försök med hydraulisk spräckning och även där är många miljögrupper oroliga för försöken.

Logga in för att se mer

Uppgifter

  • Flervalsfrågor

  • Temauppgift

    • 1Temauppgift

       

      Beskriv processen för framställning av gas och för produktion av skiffergas. Vilka skillnader och likheter, fördelar och nackdelar finns?

    • 2Temauppgift

       

      Rita en karta över Europa och ta reda på var de stora gasfälten finns. Markera dem på kartan. Sök sedan på internet och ta reda på var ledningarna som förbinder länderna finns. Illustrera med bilder av borrplattformar, rörledningar, gasbehandlingsanläggningar och gaskraftverk. Berätta vilken funktion dessa fyra faktorer har.

    • 3Temauppgift

       

      Gör en illustration av en gasborrplattform och beskriv hur gasen produceras och hämtas upp från fickorna under havsbotten.

  • Vänklass

    • 1Vänklass

       

      Gör en undersökning i klassen. Hur många får sin värme från naturgas? Hur många har själva gasspis hemma och hur många får sin värme från centrala naturgasverk (kraftvärme eller centralvärme)?


      Jämför mer er vänklass. Vilka skillnader och likheter finns? Hur mycket kostar det att värma upp huset i vänklassen jämfört med hos er själva?