Text
Video
Spel och lekar
Tävling
Ljudinspelning
Uppgift
Facklitteratur
Lärarvägledning

Glömt lösenordet?

 

Inlärningsmål

{{learningObjectiv.description}}

Uppgiften har delats ut

{{assignment.Index}} {{assignment.Type}}

Kommentar

Uppgifter

{{assignment.Comment}}

Gå till uppgifter
print

Hur kommer vi fram?

Årskurs 7.-10. klass Skolämne Naturkunskap Lärandefokus Teknologi och produktion Ämnesområde Fossila bränslen Tema Energiförbruk Typ Text
Hvordankommervifrem.JPG

Bilar, bussar, flyg, tåg och fartyg. Vi förflyttar oss runt på vår planet på ett sätt som aldrig tidigare förekommit i jordens historia. Vi beblandar oss med varandra och lär känna nya sätt och historier genom att resa. Vi handlar varor med varandra som aldrig förr och äter exotiska frukter och kryddor, som nästan ingen i Norden hade hört talas om för bara 100 år sedan.


Att resa är att leva


Man talar om att världen har blivit mindre, och även om det självklart inte är så, så är det i alla fall rätt att det nu går att resa till andra sidan jorden och transportera sig själv från Hammerfest i Nordnorge till Gedser i sydligaste Danmark utan att det uppfattas som något speciellt. Det är en dagstur om man säger så.


Vårt transportbehov har ökat och våra möjligheter att resa har blivit bättre. Vi bygger ständigt nya vägar, tunnlar och flygplatser. För att kunna göra det behöver vi dock energi, mest i form av bensin och diesel, och därför är vår transport ett av de områden som släpper ut allra mest CO2.


Det fantastiska med bensin är att det innehåller stora mängder energi utan att ta mycket plats. Vi kan köra 1 000 kilometer på en full tank bensin och det är svårt, för att inte säga omöjligt, att vänja sig vid att man måste fylla på bränsle på bilen efter kanske 50 kilometer, som man måste göra med de första elbilarna. Samtidigt kan man tanka en bil med bensin och diesel på några få minuter. En elbil måste kanske laddas i tre eller fyra timmar innan man kan köra vidare.


Kollektiv transport


Eftersom det finns ett så stort behov av att kunna transportera både varor och sig själv, så är det också ett område som man forskar mycket inom.


Bussar, tåg, spårvägar, tunnelbanor och spårvagnar samt alla andra former av kollektiv transport är ett sätt att undvika stora utsläpp av CO2. Även om ett tåg eller en buss släpper ut mycket mer CO2 än en personbil, så blir den totala mängden CO2 per person mycket mindre eftersom många människor samsas om ett transportmedel. Det vanligaste sättet att beräkna föroreningar på är CO2-utsläpp per kilometer per person och det beräknas i regel i enheten kg CO2 per personkilometer. Nedan ser du en beräkning på en resa från Kiruna i Sverige till Århus i Danmark med tåg, bil respektive flyg.

undefined

Det finns alltså goda skäl till att använda sig av kollektiva transportmedel, när det är möjligt, även om man självklart också ska tänka på att ovanstående resa tar mer än dubbelt så lång tid med tåg som med flyg. Vi måste också erkänna att kollektiv transport fungerar bäst där det bor många människor och mellan större städer. På andra platser ska det finnas andra alternativ.


Alternativ transport


I stället för bensin och diesel kan bilar drivas av elektricitet. En elmotor släpper inte ut någon CO2 och de är mycket effektivare än en bensin- eller dieselmotor. Den utnyttjar alltså energin bättre. En elmotor utnyttjar ca 80 procent av energin medan en vanlig bensinmotor utnyttjar 35 procent av energin. En elmotor ska dock laddas med elektricitet och produktionen av ström släpper ut CO2. Det är därför en stor fördel om man klarar sig med att ladda bilen när det är gott om sol- eller vindenergi.


De flesta elbilar är dessvärre också dyra och kan inte köra så långt på en laddning. Därför forskar man också om alternativ till bensin och olja, som innehåller lika mycket energi – t.ex. bioetanol, som utvinns av växter. Forskare på Danmarks Tekniska Universitet har också flera gånger satt världsrekord i att köra längst på en liter bensin, senast i maj 2014, då bilen körde mer än 500 km på en liter.


Man forskar också i lite mer spektakulära lösningar på framtidens transport. Ett exempel är gigantiska luftskepp som kan ersätta flygplan för transporter, som projektet ”Pelikanen” som byggdes i Kalifornien i USA. Eller den förmögne Elon Musks projekt som heter Hyperloop. Tanken är att man ska kunna resa i mer än ljudets hastighet – ca 1 300 kilometer i timmen i små, eldrivna, cylindriska vagnar som flyter på en luftkudde – precis som tekniken i ett lufthockeybord. Det innebär att man kan ta sig från Los Angeles till San Fransisco på ca en halvtimme. Och det är 640 km.

Logga in för att se mer

Uppgifter

  • Flervalsfrågor

  • Temauppgift

    • 1Temauppgift

       

      Det finns både fördelar och nackdelar med kollektivtrafik. Beskriv fördelarna och nackdelarna. Finns det platser där kollektivtrafik är lämpligare än andra? Diskutera hur man i framtiden kan säkerställa att kollektivtrafik utnyttjas på bästa sätt. Kan ni komma överens i klassen?

    • 2Temauppgift

       

      Gör beräkningar mellan fyra olika städer på www.ecopassenger.org om bränsleförbrukning och CO2-utsläpp. Hur tänker du när det gäller framtidens transport? Vad tycker du att vi ska göra för att säkerställa mindre utsläpp av CO2 i framtidens transport? Gör en egen beskrivning i PowerPoint eller liknande, så att den kan användas för en presentation i klassen.

  • Vänklass

    • 1Vänklass

       

      Hur tar vi oss fram i framtiden? Tänk er 20 år framåt i tiden och gör en resa från er skola till er vänklass. Hur tar ni er fram? Skriv en berättelse, en novell, en teaterpjäs eller en film som berättar om resan. Det kan vara en berättelse om själva resan, men ni kan också berätta om vad som händer när ni kommit fram. Om ni kommer fram ...