Text
Video
Spel och lekar
Tävling
Ljudinspelning
Uppgift
Facklitteratur
Lärarvägledning

Glömt lösenordet?

 

Inlärningsmål

{{learningObjectiv.description}}

Uppgiften har delats ut

{{assignment.Index}} {{assignment.Type}}

Kommentar

Uppgifter

{{assignment.Comment}}

Gå till uppgifter
print

Mål och medel

Årskurs 7.-10. klass Skolämne Naturkunskap Lärandefokus Natur och miljö Tema Resurser Ämnesområde Jorden Kemi Klimat Typ Text
maalogmidler.jpg

De flesta är överens om att världen ska minska mängden växthusgaser, särskilt CO2-utsläppet – men hur gör man?


I dag är det särskilt vissa västländer och länder som Kina och Indien som förorenar med CO2. När man talar om att minska CO2-mängderna i atmosfären finns det därför också en stor utmaning: Hur minskar vi mängden CO2 samtidigt som många u-länder får lov att utvecklas och inte stannar kvar i den situation som de befinner sig i nu? Det kommer att kräva att de länderna under en period kan producera mer CO2 än de gör i dag. Men det kommer också att kräva att u-ländernas utveckling från början baseras på ren teknik.


1997 ingick en lång rad länder i världen ett avtal om att arbeta för ett bättre klimat. Avtalet kallas Kyotoavtalet. Det trädde i kraft 2005 och gällde fram till år 2012. Meningen var att man skulle ingå ett nytt avtal på COP 15-toppmötet i Köpenhamn 2009, men det lyckades tyvärr inte. Det kan du läsa mer om i avsnittet ”Politikerna är oeniga”. Därför förlängdes avtalet provisoriskt för vissa länder fram till 2020. En del länder har dock valt att dra sig ur helt. USA har till exempel aldrig varit med och Kanada valde att lämna avtalet 2011. I Kyotoavtalet har de olika länderna var för sig förbundit sig att minska de globala klimatförändringarna, som beror på skogsavverkning och utsläpp av växthusgaser som CO2, NO2, CH4 och vissa industrigaser.

 

undefined

 

Som framgår av tabellen så har de nordiska länderna inte riktigt lyckats nå målet. Och det är tyvärr också den allmänna bilden när man mäter insatserna.

Man kan handla med CO2-kvoter


De olika länderna har bland annat avtalat att hålla sig inom bestämda CO2-kvoter – det vill säga bestämda mängder CO2 som varje land får släppa ut. Men i Kyotoavtalet finns det också tre speciella möjligheter som gör att ett i-land kan komplettera sin insats på hemmaplan med andra insatser:

  1. Man kan till exempel betala för sina föroreningar genom att köpa CO2-kvoter från ett land som inte utnyttjar alla sina rätter att släppa ut CO2 (utsläppsrätter).
  2. Ett i-land kan hjälpa till att utveckla och investera i energieffektiv teknik i u-länder som inte har någon förpliktelse att minska sina CO2-utsläpp – vanligtvis för att de inte släpper ut särskilt mycket. Det kan vara teknik som minskar CO2-utsläppet. Men det kan också vara teknik eller odlingsmetoder som ökar upptaget av CO2, som till exempel när man återplanterar regnskog. Då räknas insatsen delvis som en minskning av i-landets eget CO2-utsläpp.
  3. Ett i-land kan bidra till att utveckla och investera i energieffektiv teknik i ett annat i-land – vanligtvis ett euroepiskt land. Här räknas insatsen återigen som en delvis minskning av i-landets eget CO2-utsläpp.

Dessa tre speciella lösningar hänger bland annat samman med att föroreningar med växthusgaser är ett globalt problem. Så det är i princip mycket viktigare att det sker en minskning än var den sker.

Logga in för att se mer

Uppgifter

  • Flervalsfrågor

  • Temauppgift

    • 1Temauppgift

       

      Vad är en utsläppsrätt (CO2-kvot)? Förklara hur handel med utsläppsrätter i teorin kan begränsa utsläppet av växthusgas i atmosfären. Förklara också vilka problem som finns med metoden.

  • Vänklass

    • 1Vänklass

       

      Gör en reklamkampanj som ska sälja CO2-kvoter och skicka den till er vänklass. Vilka argument använder de? Är det samma som era? Eller använder de andra argument?