Inlärningsmål

{{learningObjectiv.description}}

Uppgiften har delats ut

{{assignment.Index}} {{assignment.Type}}

Kommentar

Uppgifter

{{assignment.Comment}}

print

Kolets kretslopp

Kulstofskredsløb.JPG

 

När klimatet förändras nuförtiden är det nära förknippat med det som händer med vissa grundämnen på jorden. Ett av de centrala grundämnena är kol. De ingår i alla levande organismer från växter till djur och människor. Kol ligger också lagrat i dött växt- och djurmaterial.


Det kol som vi använder har bildats av växtrester från växter som levde för 300 miljoner år sedan. Olja och naturgas kommer från alger och växter som föll till botten av urhavet för 100–150 miljoner år sedan. Och när du lägger ved i kaminen är det ju ”ett dött träd” som ger näring till lågorna. När man eldar upp den typen av bränsle så blandas kolet med syre och bildar CO2, som släpps ut i atmosfären.


Du släpper ut CO2 när du andas


Du bidrar också själv till att bilda CO2, även om mängderna inte betyder något för växthuseffekten. CO2 är dock en helt naturlig produkt som bildas när man andas. När du andas tar dina lungor upp syre från luften. Syret skickas runt i kroppen med blodet. Här ser syret till att dina muskler kan förbränna den mat som du äter. Ett av avfallsämnena är CO2, som susar tillbaka till lungorna med blodet. Därifrån följer CO2-molekylerna med utandningsluften ut.


Växterna använder CO2 och bildar syre när de växer


Man har kallat växterna för luftens sopgubbar eftersom växterna rensar luften från CO2. Växterna behöver CO2 för att växa. Med hjälp av solljuset kan växterna göra om CO2 och vatten till både kolhydrater, fett och protein – samtidigt är en av restprodukterna syre (O2). Tack vare växterna kan luftens atmosfär alltså förbli frisk – och innehålla det syre som är livsnödvändig för djur och människor. När växten bildar socker (glukos) kan processen beskrivas så här:


6 CO2 + 6 H2O + ljusenergi –> C6H1206 (glukos) + 6 O2


Faktum är att det alltid har funnits en balans mellan den mängd CO2 som djur och människor behöver och den mängd CO2 som växterna använder. Men den balansen har alltså förstörts efter att vi människor på allvar började använda energi för några hundra år sedan. Problemet är att vi på några få hundra år har förbränt kol som det har tagit miljontals år att lagra. Skogsavverkning bidrar också till att öka växthuseffekten. När man avverkar stora områden med träd blir det nämligen färre träd kvar som kan ta upp CO2 från luften och därmed bilda det livsnödvändiga syret i atmosfären.


Evigt kretslopp


Kolet cirkulerar alltså i ett evigt kretslopp. När din kropp förbränner mat omvandlas kolet från organiskt material till CO2. Och när växten tar upp CO2, omvandlas kolet återigen till organiskt material. Kolet kan vara bundet i ett organiskt material under en kortare eller längre tid. När du äter en tomat är det en kort väg från CO2 till din kropp. Men när du äter en ko så har kolet först färdats genom gräset och sedan genom kons matsmältningssystem innan det blir en biff av det.


På andra ställen har kolet varit bundet i miljontals år. Det gäller till exempel olja och bensin. Här har kolet varit bundet ända sedan alg- och växtrester fångades i en spricka under havet utan luft, där de sedan låg och ruttnade och långsamt omvandlades till olja.


En gång i tiden var trä, växtrester, torv och brunkol de enda energikällorna som människan hade. De användes till att laga mat, värma upp bostäder samt smälta och bearbeta metaller till exempelvis svärd och andra vapen. Men i dag är energi inte bara ett hjälpmedel för människan. Det är en helt nödvändig drivkraft för alla moderna industrisamhällen. Frågan är hur mycket och vilken form av energi som vi kan tillåta oss att använda i framtiden, om vi vill undvika att förstöra klimatet.


Inlärningsmål (20)

Dessa uppgifter stöder lärarnas mål inom:

Uppgifter

  • Flervalsfrågor

  • Temauppgift

    • 1Temauppgift

       

      Redogör för kolets kretslopp. Rita kretsloppet och förklara processerna på vägen.

    • 2Temauppgift

       

      Vad är fotosyntes? Förklara processerna i fotosyntesen och använd en teckning av ett blad för att förklara hur och var fotosyntesen sker.

  • Vänklass

    • 1Vänklass

       

      Fotografera saker som innehåller kol. Förklara hur de ingår i kolets kretslopp och vad nästa steg i kretsloppet skulle kunna vara för de saker som du har fotograferat. Skicka bilderna och beskrivningarna till er vänklass. Läs och titta på deras beskrivningar och bilder.