Text
Video
Spel och lekar
Tävling
Ljudinspelning
Uppgift
Lärarvägledning

Inlärningsmål

{{learningObjectiv.description}}

Uppgiften har delats ut

{{assignment.Index}} {{assignment.Type}}

Kommentar

Uppgifter

{{assignment.Comment}}

print

Varför ändras Arktis?

Årskurs 7.-10. klass Skolämne Naturkunskap Lärandefokus Natur och miljö Tema Energiförbruk Ämnesområde Klimat Fossila bränslen Typ Text
pexels-photo-30492.jpg

Naturliga variationer i det globala klimatet har alltid varit en del av jordens historia. Kalla perioder (istider), när inlandsis och iskalott täckte stora områden har ersatts av varma perioder (mellanistid) med ingen eller endast liten landbaserad is. Den uppvärmning som vi nu bevittnar är däremot av en omfattning och hastighet som sträcker sig långt över den naturliga variationen.

 

Arktis blir varmare, och uppvärmningen sker fortare där jämfört med nästan alla andra ställen på jorden. Sedan 1980 har den genomsnittliga årliga lufttemperaturen stigit dubbelt så mycket i Arktis som i resten av världen. Faktiskt var åren 2005-2011 de varmaste år som någonsin mätts i Arktis.

 

Jämfört med de temperaturer som indirekt kan förmodas genom undersökningar av förhistorisk havsbotten, träringar och iskärnor, är de senaste årtiondenas sommartemperaturer i Arktis troligen de högsta de sista 200 åren.

 

Största delen av den observerade globala temperaturstigningen orsakas – med helt övervägande sannolikhet av de växthusgaser som människors aktiviteter utgör; det handlar t.ex. om förbränning av fossila bränslen, dvs. olja, kol och naturgas. Den växthusgas som huvudansvarar för lufttemperaturens stigning är koldioxid. Metan har även en stor betydelse som växthusgas.

 

Det är inte överraskande att högre temperaturer orsakar smältning och tinande av den arktiska kryosfären. Däremot kan forskare nu konstatera att delar av kryosfären, i samverkan med hela klimatsystemet, faktiskt accelererar uppvärmningen. Det handlar om särskilda ömsesidiga förbindelser som kallas ’feedbacks’ (tillbakakopplingar). Nu har man vetat ett tag att snön är involverad i sådana samverkanden, men det är ny kunskap att havisen i Arktis påverkar även klimatsystemet genom feedbacks.

 

Förutom förbindelserna mellan kryosfären och klimatsystemet finns även förbindelser mellan kryosfärens olika element. Ändringarna i ett kryosfärelement, t.ex. snö, kan alltså förorsaka ändringar i ett annat element, t.ex. permafrost.

 

Hur fungerar feedbacks

Ljusa ytor (t.ex. snö och is) reflekterar mer solljus (dvs. energi) än mörka ytor (t.ex. vatten, mark, plantor). I områden där jorden eller havet inte längre täcks av snö eller is blir en större del av solenergin därför upptagen (för att en mindre del reflekteras). Det betyder att landet eller havet blir varmare än det annars hade blivit. En del av denna extra energi sparas som värme och släpps ut i atmosfären följande år, och försenar bildningen av snö och ny is.

 

(Källa: AMAP - Arktiskt Råd)

Logga in för att se mer

Bilder

Arctic Cryosphere Figurev2-01.png