Text
Video
Spel och lekar
Tävling
Ljudinspelning
Uppgift
Lärarvägledning

Inlärningsmål

{{learningObjectiv.description}}

Uppgiften har delats ut

{{assignment.Index}} {{assignment.Type}}

Kommentar

Uppgifter

{{assignment.Comment}}

print

Hur påverkas naturen av klimatändringar?

Årskurs 7.-10. klass Skolämne Naturkunskap Lärandefokus Natur och miljö Tema Resurser Ämnesområde Klimat Djur Ekosystem Typ Text
pexels-photo-165852.jpeg

Den arktiska kryosfärens ändringar har stor inverkan på planeten och djur vars liv är anpassade till kylan. Arter som förflyttar sig (dvs simmar, vandrar eller flyger) till Arktis på somrarna påverkas också. Ändringarna i snö- och isförhållanden medför underskott av hela habitat (särskilda levnadsplatser). Här kommer du kunna läsa exempel på hur arktiska ekosystem påverkas.

Snö

Storleken av land som är snötäckt, och hur länge det är snötäckt är viktiga faktorer för de arktiska växterna och landdjuren. En kortare period med snötäcke betyder en längre växtsäsong (när det är tillräckligt mycket värme i luften och jorden för att växterna kan växa), och när växtsäsongen utvidgas ändras artsammansättningen av växterna också. Det finns t.ex. fler buskliknande växter och färre renlavar. Dessa ändringar betyder mer mat till vissa arter, och mindre mat till andra.

Högre lufttemperatur ger fler tillfällen när nederbörd faller som regn i stället för snö. Regn på snö skapar en isskorpa på snöytan som gör det svårare för växtätande djur (t.ex. renar och myskoxar) att komma åt växterna under isskorpan. Under vintern 2003 dog ca 20 000 myskoxar på Banks Island, i arktiska Kanada, för att de inte kunde bryta igenom en utbredd och tjock isskorpa på snölagret och få tillgång till maten.

I delar där snölagret blir tjockare är marklagret bättre skyddat och isolerat mot kylan i luften. Ett djupare snölager erbjuder även bättre skydd för små däggdjur som lever och ynglar under snölagret (t.ex. lämlar). På vintern kan det ibland bli omfattande töväder och hela områden kan bli snöfria. När frosten återvänder fattas det isolerande och skyddande snölager och frosten dödar buskar och träd.

Permafrost

Upptinad permafrost påverkar särskilt de arktiska ekosystemen genom ändringar av vattnets kretslopp. Många av de dammar och små sjöar som är viktiga levnadsplatser för insekter som äts av bl a många fåglar, torkar faktiskt ut på somrarna när permafrosten under dem försvinner, och vattnet dränerar bort. Den speciella typen våtmark, pals-myren, är en ytterst betydelsefull häckningsplats för många av de hundra miljontals flyttfåglar som flyger till Arktis varje sommar. Om pals-myrorna, som förväntas, så gott som försvinner om 30-40 år, kan det mycket väl tänkas påverka den globala stammen vadare som endast förflyttar sig till områden med pals-myr.

I andra områden bildas våtmarksområden, när marklagret blir vattenmättat på grund av brist på naturlig dränering från ställen med nyligen upptinad permafrost.

Havsis

Pyttesmå plankton-organismer lever i vattnet precis vid iskanten och är viktiga komponenter av näringskedjan längs havsiskanten. Mindre utbredd havsis skulle innebära färre plankton-organismer i botten av näringskedjan och därmed mindre tillgång till mat för fåglar, sälar, valar och fiskar som söker mat i, eller vid, områden med brett havsistäcke. Det finns emellertid även fiskarter vars levnadsställe skulle utvidgas när havsisen reduceras, och vissa fiskstammar kommer bli större.

havsisen är ett enastående levnadsställe, och som sådan är den viktig för många arters överlevnad; det gäller t ex isbjörnen och en del sälar. Klappmyts, grönlandssälar, bandsälar och vikare (ringsälar) föder sina ungar på havsisen. Många djurarter använder havsisen för att vila på; t ex valrossar som äter musslingar på havsbotten och smälter födan på havsisen mellan alla dyk. Brist på havsis kommer helt säkert medföra mindre stammar djur som har anpassat sig till ett liv på, eller nära havsisen.

(Källa: AMAP - Arktis Råd)

 

Logga in för att se mer

Bilder

Fig 9.29 - illustrasjon_bloom_v2.png