Som material är plast användbart i många situationer; det är hållbart, det ökar hygien runt t.ex. matvaror och det är praktiskt. Men när det slutar som bli skräp i naturen kan det ha stora konsekvenser för miljö, djur och människor.
Nedbrytning av plast och annat skräp
I och med att plast är gjort för att vara ytterst hållbart tar det jättelång tid för det att brytas ned i naturen. Flera plasttyper bryts ner till mindre bitar (eller molekyler) när det kommer i kontakt med vind, vatten, värme och solljusets UV-strålar, men det tar mycket lång tid innan plasten försvinner helt och hållet. Denna process kallas nedbrytning.
Om ett material är bionedbrytbart äts allt material av små organismer, och allt återanvänds därför och bryts ned. Detta gäller t.ex. äppelkärnor, men de allra flesta typer plast är inte bionedbrytbara.
Innan man slänger skräp i naturen kan det vara en bra idé att fundera över hur lång tid det tar för skräpet att brytas ner. Tabellen nedan visar på ett ungefär hur lång tid det tar för olika sorts material och råvaror att nedbrytas i havsvatten:
Material |
Nedbrytning i havet |
Tidning |
6 veckor |
Kärnhus från ett äpple |
2 månader |
Bomullshandskar |
1-5 månader |
Ullhandskar |
1 år |
Plywood |
1-3 år |
Målat trä |
13 år |
Plåtburk |
50 år |
Aluminiumburk |
80-200 år |
Plastflaska |
Flera hundra år |
Hur minskar vi plast i naturen
Avfall i havet hamnar huvudsakligen där på grund av fel avfallshantering och utsläpp av avloppsvatten, d.v.s. kloakvatten. Men det är svårt att säga helt precis var utsläppsproblemet är störst, och därför är det också svårt att göra något åt utmaningen.
Ett av problemen är dock utan tvekan vår inställning till avfall i naturen. Därför skulle det hjälpa om alla tänkte lite mer på vad de slänger i vasken, toaletten eller direkt ut i naturen. En europeisk undersökning från 2008 visar att inställningen till att slänga avfall i naturen varierar mycket inom Norden: Över 80% av danskarna som deltog i undersökningen var eniga om att slänga skräp i naturen aldrig kan ursäktas. Däremot låg bl.a. Finland och Sverige längst ner i undersökningen där endast ca 50% svarade samma sak.
Generellt kan man säga att vår förbrukning av produkter och mat är kopplat till avfallsmängden - ju mer vi förbrukar desto mer avfall skapar vi. Om vi vill minska vår plastförbrukning kan det därför vara en idé att skära ner på förbruket av produkter och mat i allmänhet – särskilt av förpackningar.
Bra, täckande lagstiftning är ett viktig redskap i kampen mot mindre skräp i havet. Havsströmmar och vind kan flytta plast som har slängts i en del av världen till en helt annan världsdel, så skräpproblemen är därför inte endast nationella. Lagstiftning bör följaktligen vara internationell. I dag finns det många olika lagar om avfall i havsmiljö. De är mycket komplexa och täcker både regionala, nationella och internationella områden. Däremot finns det fortfarande problem att driva lagen, d.v.s. stoppa dem som inte respekterar reglerna.
Avfallshantering
Reglerna för avfallssortering varierar runtom i Norden. Reglerna hjälper oss att ta hand om naturen på bästa möjliga sätt.
Det bästa sättet att minska skräp i havet är dock att förhindra att det överhuvudtaget hamnar i naturen. Det kan vi bl.a. göra genom att vara mer medvetna om hur skräp hanteras i vardagen: lite godispapper kan t.ex. sparas i fickan tills man stöter på en soptunna. När man lämnar sin sittplats på stranden eller i naturen måste man se till att ta allt med sig så att det inte blåser ner i havet. Återanvänd dina plastpåsar och tänk på hur mycket förpackning du använder. Du kan även anmäla dig som frivillig att samla skräp i naturen hos en av de många organisationer som arbetar för en renare natur.