Text
Video
Spel och lekar
Tävling
Ljudinspelning
Uppgift
Lärarvägledning

Inlärningsmål

{{learningObjectiv.description}}

Uppgiften har delats ut

{{assignment.Index}} {{assignment.Type}}

Kommentar

Uppgifter

{{assignment.Comment}}

Gå till uppgifter
print

Plast, djur och människor

Årskurs 7.-10. klass Skolämne Naturkunskap Lärandefokus Teknologi och produktion Tema Energikällor Ämnesområde Ekosystem Plast Havet Typ Text
Steven Siegel.jpg

Plastförorening har stort inflytande på djurlivet i och omkring havet. Djur behöver, precis som människor, en nyttig och säker miljö för att kunna leva ett gott liv. Plast och annat skräp som hamnar i havet kan skada djuren på många sätt; de kan t.ex. skära sig, fastna, eller kvävas.

 

Plast är farligt för havets djur

Djur är naturligt nyfikna av sig, och attraheras därför när de upptäcker något nytt i sina närmiljöer – de leker t.ex. med skräp eller använder det för att ta skydd. Därmed kommer de i kontakt med skräpet och riskerar att trassla in sig i det eller skära sig på det. Djur som trasslar in sig i skräp kan fastna eller bli sårade. Det kan betyda att djurens förmåga att simma, hitta mat eller fly från rovdjur minskar.


Många av havets djur äter plasten som hamnar i havet. Det kan ske av misstag, eller för att de förväxlar plasten med sin normala föda. Sköldpaddor äter t.ex. plastpåsar, som de felaktigt tror är deras favoritföda: maneter. Djurens intag av plast kan leda till att de kvävs, för att plasten fastnar i deras svalg. De kan även riskera att inte få tillräckligt mycket näring, eller svälta, då plasten kan blockera riktig föda. Vassa objekt som t.ex. metall eller hård plast kan skada djuren och därmed leda till infektioner och lidande.

Skräp i havet kan även medföra att vissa arter i havet blir fraktade till platser där de inte naturligt hör hemma. Det sker när arterna sitter fast på skräp som flyter med havsströmmarna. När de möter arter på det nya stället kan de främmande arterna störa ekosystemen och de nya områden de hamnar i. Detta fenomen kallas invasion av främmande arter och förorsakar stor skada på den ursprungliga, globala biologiska mångfalden.

 

Plast i näringskedjan


Det fattas fortfarande en del forskning vad gäller plast i näringskedjan, men det finns tecken på att fiskarna äter mikroplasten i havet. Därmed finns det möjlighet att plasten tas upp i näringskedjan. Studier visar att närvaron av hundra miljontals ton av plast i havet kan ha djupa, negativa konsekvenser för havens ekosystem. Många musselarter innehåller t.ex. plast, och det påverkar deras förmåga att föröka sig. Forskare har hittat plast i mer än var fjärde sill i Danmark, och mer än 90% av alla havsfågelarter har plast i magen.

 

Plast och människor


Skräp i havsmiljön – på stranden och i havet – ser inte endast fult ut, men gör även att kusten blir mindre attraktiv för människobruk. Kustsamhällen kan mista viktiga intäktskällor om turister skräms iväg på grund av skräp, och kan tvingas använda mycket pengar på städning.

Plast och skräp längst kusten kan dock även vara problematisk för vår hälsa. Man kan t.ex. skära sig på vassa kanter, dykare kan fångas i fiskenät och fiskelinor, och orent skräp, som avfall från medicinbruk, kan medföra sjukdomar för strandgäster som rör vid det.

Mikroplast hittar vägar till vår mat och kan t.ex. spåras i öl, honung och vin. Därför finns det en risk att även du intar plast, helt omedvetande. Än så länge har forskare inte tagit reda på vilka effekter detta kan ha på din kropp. Frågan är: har du lust att ta chansen?

Logga in för att se mer

Uppgifter

  • Flervalsfrågor

  • Temauppgift

    • 1Temauppgift

      Hur kan klassen återanvända plastavfall från skolområdet?

      • Gå tillsammans i grupper och hitta plast i skolområdet
      • Ta med er plasten tillbaka till klassrummet, sätt er ner i era grupper och re-designa plasten till en produkt som kan användas i klassrummet
      • Gör en tidslinje över plastens utveckling: från att ni hittade den och fram till den färdiga produkten
      • Presentera tidslinjen och produkten för en annan grupp
    • 2Temauppgift

      Vilken betydelse har havet för de äldre generationerna?

      • Intervjua en person från vuxengenerationen och/eller äldre generationen om vilken betydelse havet har haft i deras liv
      • Hur mycket vet de om plastförorening i havet? Och vad tänker de att den unga generationen kan göra för att skydda planeten mot skräp och förorening?
      • Be om minst tre goda råd om konkreta saker som kan göras för att ta bättre vara på planeten
      • Skriv ner intervjuerna och råden och häng upp dem i klassrummet
  • Vänklass

    • 1Vänklass

      Vilka är de viktigast kuststäderna i ditt land?

      • Dela upp klassen i fyra grupper och låt varje grupp välja en kuststad de ska undersöka
      • Undersök vilken betydelse havet har för kustsamhällets intäktskällor och kultur
      • Gör ett collage med bilder och text som beskriver samhället
      • Ta bilder av alla collagen och dela dem med en vänklass