Nordiska rådet är en del av det officiella nordiska samarbetet som är ett av världen äldsta samarbeten. 

Samarbetet omfattar Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige samt Färöarna, Grönland och Åland.  Danmark, Island, Norge och Sverige blev medlemmar i Nordiska rådet få Nordiska rådet skapades år 1952. Finland blev medlem 1955, Färöarna och Åland 1970 och Grönland 1984.

Det nordiska samarbetet är både politiskt, ekonomiskt och kulturellt förankrat. Utgångspunkten är att det nordiska samarbetet ska fokusera på områden där en gemensam nordisk insats kan skapa ett mervärde för de nordiska länderna och deras medborgare. Den nordiska gemenskapen arbetar för ett starkt Norden i världen och är en viktig aktör i europeiskt och globalt samarbete. Gemensamma värderingar länderna emellan hjälper till att stärka Nordens ställning som en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner. 

Efter Andra världskriget arbetade dåtidens politiker/parlamentariker för ett starkare internationellt samarbete. Det var under den perioden som FN och Europarådet bildades och man tog de första stegen mot att skapa EU. Samtidigt fördes många diskussioner om ett tätare nordiskt samarbete. Nordiska rådet bildades 1952 som ett resultat av dessa diskussioner. 

Det officiella nordiska samarbetet äger rum inom ramarna för det Nordiska ministerrådet, där regeringar samarbetar, och det Nordiska rådet, som är parlamentarikernas samarbetsforum. I spetsen för det Nordiska ministerrådet står ministrarna för nordiskt samarbete som, med hänsyn till till det nordiska samarbetets grundläggande avtal "Helsingforsavtalet", bistår statsministrarna i de olika länderna i nordiska frågor. Nordiska rådet har sedan 1952 tagit initiativ och fungerat som rådgivande och kontrollerande instans i frågor som angår det officiella nordiska samarbetet. 

Nordiska rådets medlemmar kallas rådsmedlemmar. De är invalda i parlamenten i de nordiska länderna, varifrån de väljs ut till Nordiska rådet efter förslag från de olika partigrupperna. Danmark, Finland, Norge och Sverige har 20 rådsmedlemmar var. Två av Danmarks representanter kommer från Färöarna och Grönland, medan två av Finlands representanter kommer från Åland. Island har sju medlemmar. Det hålls inga direkta val till Nordiska rådet. Rådet har 87 rådsmedlemmar och leds av ett presidium som består av parlamentariker från hela Norden. 

Medlemmarna i Nordiska rådet diskuterar frågor och det nordiska samarbetets utveckling med statsministrarna en gång om året på ett toppmöte i samband med Nordiska rådets sammanträde. Utöver det ordinarie sammanträdet och ett temabaserat sammanträde håller Nordiska rådet regelbundna möten i kommittéer, arbetsgrupper och i presidiet. Under de två sammanträdena tar de nordiska rådsmedlemmarna beslut i frågor som Nordiska rådet vill att de nordiska regeringarna ska belysa och hantera. 

Under det ordinarie sammanträdet väljs dessutom president, vice-president och resterande medlemmar av presidiet ut inför kommande år. Presidentskapet roterar mellan länderna varje år. Det ordinarie sammanträdet hålls i det land som innehar presidentskapet för Nordiska rådet. Det temabaserade sammanträdet, som infaller på våren, hålls också i det land som innehar presidentskapet. I varje presidentskap arbetar man utifrån ett nedskrivet presidentprogram som sätter ramarna för Nordiska rådets arbete. 

Utöver presidiet består Nordiska rådet av ämnesutskott, arbetsgrupper så som t.ex. gränshinderrådet och budgetgruppen, samt två kommittéer: Kontrollkommittén och valkommittén. Nordiska rådet ombesörjs av ett sekretariat som, liksom Nordiska ministerrådets sekretariat, är placerat i Köpenhamn. Dessutom biträds Nordiska rådet också av Sekretariatskollegiet. Sekretariatskollegiet består av de nationella delegationssekretariaten i de nordiska parlamenten, partigrupssekretariaten, Ungdomens Nordiska råd och  Nordiska rådets sekretariat.

Vad gör Nordiska rådet?

Presidiet

Nordiska rådets presidium är det högsta beslutande organet mellan de årliga mötena, sammanträdena, och kan ta beslut å rådets vägnar. Presidiet leder och koordinerar arbetet mellan rådets olika organ, har ansvaret för överordnade politiska och administrativa frågor, arbetar fram organisationsplaner och budgetar och handhar överordnade utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Presidiet består av 15 medlemmar samt en president och en vice-president. 

Nordiska rådets ämnesutskott

Det löpande politiska arbetet i Nordiska rådet sker i ämnesutskott och partigrupper. Alla politiska frågor bortsett från utrikes- och säkerhetspolitiska frågor, som är presidiets ansvar, behandlas i ett av rådets ämnesutskott. Nordiska rådets utskott har upp till 18 medlemmar inklusive ordförandeskapet, som består av en ordförande och en vice-ordförande. Utskottsmötena är inte offentliga. Konferenser och seminarier är dock ofta öppna för andra än medlemmarna och särskilt inbjudna. Ett av de redskap som medlemmarna i Nordiska rådet använder sig av är att presentera medlemsförslag. Presidiet och utskotten (ett eller flera tillsammans) kan också presentera förslag. De kallas presidie- och utskottsförslag. Om Kontrollkommittén presenterar ett förslag så kallas det ett kommittéförslag. Om partigrupperna presenterar ett förslag kallas det ett medlemsförslag. 

Nordiska rådets utskott, från december 2022:

Utskottet för kunskap och kultur

Det här utskottet arbetar med ämnen och frågor som berör kultur, forskning och utbildning, grund- och gymnasieskola, vuxenutbildning och folkupplysning - härunder frågor om språksamarbeten, nya medier, kompetensutveckling och innovation i utbildningsprogrammen. 

Utskottet behandlar också civilsamhället och volontärinsatser och -arbete, eftersom de två faktorerna spelar en väsentlig roll i ett demokratiskt välfärdssamhälle. Idrott, språk, film och medier, allmän och mångfaldig konst och kultur, samt barn- och ungdomskultur faller också under Utskottet för kunskap och kultur i Nordens arbetsområden. 

Utskottet för ett hållbart Norden

Detta utskottet arbetar med ämnen och frågor som berör miljö- och naturskydd, naturresurser - härunder utnyttjande av naturresurser inom jordbruk, fiske och skogsbruk. Klimatfrågor är också en viktig del av arbetet - härunder konsekvenserna av klimatförändringarna som särskilt berör de nordligaste områdena av Norden, t.ex. Grönland med den smältande inlandsisen, men som också har globala konsekvenser i form av exempelvis klimatflyktingar. Konsumenträttigheter, fiskeriförvaltning, lantbrukspolitik, livsmedel, atomsäkerhet, biologisk mångfald och hållbarhet är ämnen och teman som Utskottet för ett hållbart Norden också fokuserar på. Arbetet handlar om både nordiska och globala utmaningar och lösningsmodeller inom ovannämnda områden.

Utskottet för tillväxt och utveckling i Norden

Det här utskottet arbetar med ämnen och frågor som handlar om arbetsmarknad och arbetsmiljö, näringsliv, handel och industri, energi, bekämpning av gränshinder, transport och transportsäkerhet. Det nordiska samarbetet handlar i hög grad även om den fria rörligheten på arbetsmarknaden, som samtidigt är ett av de nordiska flaggskeppen när det gäller upprätthållande av välfärd och näringsliv. Bekämpning av gränshinder bidrar till att upprätthålla denna modell, som beundras internationellt och gör det enklare för medborgare att studera och arbeta över gränserna. Därtill behandlar utskottet frågor inom finans- och ekonomisk politik – härunder ramvillkoren för forskning, produktion och handel och i förlängningen av det, fri rörlighet på marknaderna och arbetsmarknaderna i Norden. Regional- och strukturpolitik, kommunikation och IT hör också till arbetsområdena för Utskottet för tillväxt och utveckling i Norden.

Utskottet för välfärd i Norden

Detta utskott har fokus på den nordiska välfärdsmodellen. Målet med utskottets arbete är att hitta smarta ekonomiska lösningar som är hållbara på längre sikt. På utskottets agenda står ämnen som omsorg om barn, ungdom, funktionshindrade och äldre samt alkohol, narkotika och missbruksfrågor. Vidare handlar arbetet om jämställdhet, medborgarrättigheter, demokrati, mänskliga rättigheter och bekämpning av kriminalitet. Integration, migration och flyktingar hör också till detta utskott och det gör även bostadspolitik samt ursprungsfolkens villkor i Norden.

Presentation av de olika partigrupperna i det Nordiska Rådet:

Den Socialdemokratiska partigruppen

Den Socialdemokratiska gruppen är en av Nordiska rådets största partigrupper och består av representanter från de socialdemokratiska grupperna i alla de nordiska länderna samt Färöarna, Grönland och Åland. 

Mittengruppen

Mittengruppen i Nordiska rådet består av medlemmar och suppleanter som tillhör centerliberala, gröna och kristdemokratiska partier från de nordiska länderna samt Färöarna, Grönland och Åland.

Konservativa gruppen

Konservative Gruppen har medlemmar från sju nationella medlemspartier i de fem nordiska länderna och från Färöarna, Grönland och Åland.

Nordisk frihet

Gruppen för Nordisk frihet i Nordiska rådet samlar medlemmar och suppleanter från Danmark, Finland och Sverige. Gruppen arbetar för frihet, demokrati och idén om oberoende nationalstater.

Nordisk grön vänster

Partigruppen Nordisk grön vänster i Nordiska rådet består av medlemmar och suppleanter som tillhör ett vänsterparti från de nordiska länderna samt Färöarna, Grönland och Åland. Gruppen har medlemmar från åtta partier i Norden. 

Utan partigruppstillhörighet

Förutom de fyra partigrupperna finns det rådsmedlemmar som inte tillhör någon partigrupp.