Text
Video
Spel och lekar
Tävling
Ljudinspelning
Uppgift
Facklitteratur
Lärarvägledning

Glömt lösenordet?

 

10-09-2015

Resurser och Råvaror - Sädesslag

Resurser och Råvaror - Sädesslag

Varifrån kommer maten?

 

Nytt och gratis undervisningsmaterial till alla skolor i Norden om Resurser och Råvaror.

En undersökning från 2013 visar att en tredjedel av alla barn och ungdomar inte hjälper till med matlagningen hemma – och samtidigt stiger förbrukningen av förfabricerad mat. Detta innebär att många av dagens skolbarn vet mycket mindre om varifrån maten kommer än för bara en generation sedan.

Norden i Skolan sätter därför med ett nytt tema fokus på resurser och råvaror och sjösätter samtidigt Kampen mot Matspill. När vi vet mer om de resurser vi använder blir vi nämligen också bättre på att ta vara på dem. De nya temana berättar om framtidens möjligheter för hållbart fiske, skogsbruk, husdjurshållning och spannmålsodling och kopplas till målsättningarna i nordiska skolors läroplaner i biologi, SO och NO.

När förtiden blir framtiden

Jørn Ussing Larsen är en eldsjäl som, under sitt mera än 40-åriga arbete i bageriet Aurion i den nordligaste delen av Jylland i Danmark, har varit en av drivkrafterna till återinförandet av gamla nordiska sädesslag. I dag levererar verksamheten till hela Norden, och historien om Aurion är samtidigt historien om ett erkännande av de aktuella utmaningar lantbruket står inför, med fallande spannmålskvalitet, ökade utsläpp i när- och vattenmiljön, samt svårigheter att få ekonomin att hålla ihop. Detta kan lösas genom att tänka på nya sätt.

1984 började bageriet Aurion använda egen väderkvarn och produktionen har löpande blivit större genom åren, och i dag förarbetas mera än 500 ton spannmål om året. Sorterna innehåller underliga namn som till exempel enkornsvete, emmervete, speltvete, svedjeråg och kamutvete.

Undervisningsmaterialet på Norden i Skolan blir tillgängligt den 11 november 2015, och här kommer eleverna kunna möta nya sädesslag, lära om hur återupptäckten av de gamla sädesslagen kan vara med om att etablera hållbar spannmålsodling i Norden, och lära känna begrepp som biodiversitet och hållbarhet.

Som Jørn Ussing säger: ”Danska konventionella odlare klagar över att vi inte kan odla brödsädesslag i Danmark för att kvaliteten är för dålig; ett proteininnehåll på 8,4 % är mycket otillfredsställande för dem. Men är det då inte orättvist att vi med gamla sädesslagsarter kan leverera ett proteininnehåll som är ca dubbelt så mycket som t.ex. ölandsvete och spelt, emmervete och dalarvete. Utbytet blir mindre, men vi kan göra superb kvalitet med förbättrade odlingstekniker och en relativt låg kvävetillförsel och därmed mindre miljöbelastning”.

Biodiversitet och näringsinnehåll

Varje år deltar Aurion i olika forskningsprojekt. En av de första överraskningarna var att de året 2003 fick reda på att deras mjöl innehöll mer E-vitamin än andra mjöl, även om det var sållat och det mesta av kliet borttaget. Och forskningen av bruket av gamla sädesslag fortsätter ännu.

Norden i Skolan har i våras även besökt Anders Borgen som forskar hur gamla sädesslags resistens mot sjukdomar kan vara ett alternativ till bekämpningsmedel i lantbruk.

Han visar runt på din egendom vid Mariager fjord och berättar om jobbet. I ett modernt lantbruk ska allting helst vara likadant, säger han. Då kan användningen av gödsel och bekämpningsmedel som används doseras och anpassas till precis den sorten. Det vill säga att sädesslagen inte längre odlas för sitt näringsinnehåll, sin smak eller sin förmåga att växa i det nordiska klimatet, utan primärt för sin resistens, och hur många ax ett enkelt strå kan bära. I ett ekologiskt lantbruk är omständigheterna precis tvärtom, och enligt Anders Borgen är det kanske framtiden för lantbruket. När Anders utvecklar sorter baserade på de gamla sädesslagssorterna så gäller det för honom om att ha så stor variation som möjligt. Det visar sig nämligen att på så sätt kommer det alltid finnas sädesslag som är resistenta, samtidigt som variationen även innebär att innehållet av näringsämnen är olika – och att den föda vi i sista led äter som människor blir mera varierat.

Det är ett helt nytt sätt att tänka på. Jämför man resultaten från detta arbete med de 40 åren i bageriet Aurion så är det ingen tvekan. Framtiden är förtiden. Kvaliteten blir bättre, miljön mindre belastad och ekonomin bättre.

Läs mera om årets nya tema och anmäl din skola till Kampen mot Matspill på Nordeniskolen.org.