Om danska

Språk: Danska

Antalet talare: ca. 6 miljoner

Exportord: Bil och Jante
Hur man hälsar: Hej och Goddag
Svårast att säga: Rødgrød med fløde

 

Danska som första- och andra språk

Danska är inte bara modersmål för cirka fem miljoner danskar - det är också ett viktigt andraspråk Island, Färöarna och Grönland. Här måste alla skolelever läsa danska som främmandespråk. Särskilt Färöarna är danskans ställning stark. Många färöiska ungdomar föredrar till och med att läsa böcker danska framför att läsa sitt eget modersmål.
Danskan är dessutom ett viktigt minoritetsspråk i norra Tyskland. Cirka 50 000 personer har danska som modersmål i den tyska region som kallas Sydslesvig.


Det danska uttalet

Danska är det nordiska språk som andra nordbor har störst problem med - och huvudförklaringen är det danska uttalet. Att läsa danska brukar sällan vålla några problem. Att förstå talspråket är däremot något helt annat.
En av förklaringarna är att det finns en stor skillnad mellan danskt tal- och skriftspråk. Ändelser och trycksvaga stavelser försvinner ofta när danskan ska uttalas, vilket gör det svårare att avgöra när ett ord börjar och slutar. Lyssna t.ex.  adoptere och kage  danska genom att klicka orden. Det ställer inte bara till det för andra nordbor. Undersökningar har visat att danska treåringar lärt sig betydligt färre ord än sina jämnåriga i exempelvis Norge och Sverige, samt att danska skolbarn har en svårare uppgift när de ska lära sig att läsa och skriva sitt eget språk.

 

Se film om danska

 

Danskan har många låneord

Engelska lånord strömmar in i alla nordiska språk, men tendensen är dessutom att de engelska orden behåller sitt engelska utseende i danskan, inklusive grammatiska böjningsändelser och stavningsformer. Computer, weekend, speaker och teenager är exempel ord som kan användas i danska, men som ersatts med mer nordiskklingande varianter i norska och svenska. Även historiskt har danskan varit flitiga att låna in ord från andra språk. Ord som bange, borger, angst och alene har exempelvis sin förklaring i en tysk inlåningsvåg som var starkt 1600-talet.


Räkna danska

När en dansk börjar räkna får andra nordbor svårt att hänga med. Men det är faktiskt bara fem ord som ställer till det, nämligen halvtreds, tres, halvfjerds, firs och halvfems. De kan verka obegripliga, men det finns en logisk förklaring. Det danska systemet bygger nämligen tjugotal, och tjog danska heter snes i singular och snese i plural. När danskarna säger tres är det en sammanslagning av tre snese, medan firs är en sammanslagning av fire snese. Halvtreds betyder alltså tre snese minus en halv snese. Ser du logiken? Om inte får du lära dig orden utantill:

 

20: tyve
30: tredive
40: fyrre
50: halvtreds
60: tres
70: halvfjerds
80: firs
90: halvfems
100: hundrede


Hur förstår man danska?

Ett av de stora problemen med det danska uttalet är att det oftast bara är betonade ord som markeras tydligt i talspråk. Obetonade stavelser blir svåra att uppfatta för den som talar svenska eller norska.
Flera vokaler uttalas annorlunda i danska och svenska. Ett långt a-ljud blir nästan som ett ä i danska, och u uttalas snarare som ett o. Lyssna t.ex. till saga danska och städa  svenska genom att klicka orden.  Om ett ord börjar med g eller k ska det alltid uttalas med g- och k-ljud (till skillnad från i svenska). Jämför kæreste  danska och käresta  svenska genom att klicka orden. Konsonanterna i kombinationer som sk-, skj- och stj- uttalas alltid var för sig, och inte som i svenskan med ett sammandraget sje-ljud.  Lyssna t.ex. till sjæl och själ.

 

Jämför språken

Denna text är översatt till alla nordiska språk. Hitta likheter och skillnader genom att klicka runt sidorna om språken. Här är den danska versionen:


Svenskere, nordmænd og danskere forstår hinanden rimelig godt. De har større problemer med islandsk, selvom islandsk ligner det skandinaviske sprog som taltes for tusind år siden. Nærmest beslægtet med islandsk er færøsk, men sprogene er ikke så ens at en islænding forstår en færing uden problemer.
Finsk minder mest om estisk, men det har også ligheder med de samiske sprog. I både finsk og samisk kan man for eksempel danne lange ord ved at tilføje bøjningsendelser til stammen af ordet. Men når det gælder lange ord er grønlandsk i en klasse for sig. Hvor andre sprog behøver en hel sætning rækker det til tider med et enkelt grønlandsk ord.


I den danska texten finns det många b, d och g där den svenska och norska istället använder p, t och k. Man brukar säga att danskan föredrar mjuka vokaler, medan norskan och svenskan föredrar hårda vokaler. Skillnaderna speglas också i uttalet.
Gælder stavas med g precis som i svenskan, medan norskan använder stavningen gj-. Men till skillnad från både svenska och norska ska det danska ordet uttalas med ett hårt g-ljud (istället för ett j-ljud). G- i början av danska ord uttalas alltid hårt.

 

Pluraländelsen av problem är - precis som i norskan - problemer. I svenskan saknas pluraländelse för betydligt fler substantiv än i danska och norska.
danska heter det för det mesta hinanden (även om hverandre också används ibland), svenska varandra och norska hverandre. I äldre skandinaviska fanns det en skillnad mellan "hinanden" och "hverandre": Man hälsade hinanden om man var två, men hverandre om man var tre eller flera. Hverandre var alltså en flertalsform som vann mark i svenska och norska, medan hinanden vann mark i danska.

Billeder

danmark.jpg