Text
Video
Spel och lekar
Tävling
Ljudinspelning
Uppgift
Lärarvägledning

Engelskan är ett stort språk - också i Norden

Många nordiska företag har valt engelska som koncernspråk. Det innebär att all kommunikation sker på engelska, ibland till och med nordbor emellan. Likadant är det på universitet och högskolor. När ekonomer, IT-tekniker, läkare och professorer sammanstrålar blir det naturliga samtalsspråket i många fall engelska, även om man har ett annat gemensamt modersmål. Högre studier bedrivs nästan uteslutande på engelska, och studenter förväntas skriva sina uppsatser och rapporter på engelska.

undefined
I näringslivet används engelska av olika anledningar. För att arbetet ska bli så effektivt som möjligt måste man ha ett gemensamt kommunikationsspråk. Många stora företag har verksamhet i utlandet. Styrelser och ledningsgrupper strävar efter att få in kompetens utifrån. Också när nordbor möts blir engelska det naturliga valet, eftersom finnar och islänningar hamnar i underläge om samtalet äger rum på skandinaviska. Det är alltid en nackdel att tala ett andraspråk med någon som kan använda sitt modersmål. Att välja engelska, som är andraspråk för alla, blir därmed mer rättvist. Men kan vi verkligen uttrycka det vi vill på engelska - eller får vi nöja oss med att säga det vi kan? Finns det inte en risk för att kreativiteten minskar om vi inte får lov att uttrycka oss på vårt eget språk?

Frågan debatteras flitigt. Att de flesta nordbor är duktiga på engelska är förstås positivt, men det finns också problem. Kritikerna hävdar att nordbor har en övertro på sina kunskaper i engelska. De menar bland annat att nordiska forskare skriver som barn när de presenterar sina rapporter. Om engelskan blir det enda språk som används på högre utbildningar är det möjligt att de skandinaviska språken blir svåra att använda i vissa sammanhang. När läkare, ekonomer och IT-tekniker möts är det inte säkert att de kan tala svenska med varandra, eftersom de har fått hela sin utbildning på engelska. De specifika orden och begreppen som används inom just deras bransch finns kanske inte ens på något skandinaviskt språk. Det fenomenet brukar kallas för domänförlust - alltså att ett språk inte fungerar i ett visst sammanhang.

 

undefined

 

En annan aspekt är den demokratiska. Numera behöver man faktiskt ganska bra kunskaper i engelska för att klara sig i samhället. En stor del av befolkningen har aldrig fått möjlighet att lära sig engelska, medan andra har starkt begränsade kunskaper. Det gäller särskilt de äldre. Många människor utesluts alltså på grund av att engelskan används i så många sammanhang.


Som det mesta i livet har saker och ting inte bara en god eller en ond sida. Det finns så klart fördelar med att engelskan används i många sammanhang. Ju mer engelska vi kan, desto bättre klarar vi oss ute i världen. De nordiska språken är så små att vi måste lära oss andra språk. Allt fler företag söker sig ut i Europa och världen. Människor reser och flyttar. Och om våra forskare publicerar sina verk på engelska innebär ju det att fler människor får möjlighet att ta del av vad de har kommit fram till. Vi får möjlighet att vara med på den internationella arenan. Kanske är domänförluster, demokratiska problem och det faktum att den som inte pratar sitt modersmål har svårt att få fram nyanser det pris som vi måste betala?

Författare: Fredrik Harstad

Skrivet år: 2012

Illustratör/Foto: Norden i Skolen