Text
Video
Spel och lekar
Tävling
Ljudinspelning
Uppgift
Lärarvägledning

Om finska

Språk: finska

Antalet talare: ca.5,5 miljoner
Exportord: sauna, sisu, rapakalja, rapakivi
Hur man hälsar: Hei, Hyvää päivää

 


Finska talas huvudsakligen i Finland och är modersmål för ca 4,9 miljoner finländare (ca.90%). Finland har två nationalspråk, finska och svenska (som är modersmål för ca 5,3%, ca 300 000 finländare,). Utanför Finland är finska ett av Sveriges officiella minoritetsspråk, enligt uppskattning har över 700 000 personer i Sverige finsk härkomst och ca 300 000 – 400 000 av dem talar finska. Finska minoriteter finns också i Norge, Ryssland och Estland.

 

Finska språket tillhör den uraliska språkfamiljen, i underavdelningen finsk-ugriska och närmare bestämt den östersjöfinska gruppen. Språket är närmast besläktad med estniska och samiska, och inte släkt med de nordiska språken.

 

Finska skriftspråket har utvecklats relativt sent. Först efter reformationen utgavs de första tryckta skrifterna, närmast religiösa texter, lag och förordningar. Den politiska och idéhistoriska utvecklingen på1800-talet skapade nya förutsättningar för språkutvecklingen. Enligt språkförordningen år 1863 skulle finska språket inom loppet på 20 år bli ett allmänt undervisnings-, ämbets- och rättsspråk vid sidan av svenskan.

 


Finska grammatikens särdrag

Finskans grammatik skiljer sig avsevärt från nordiska språken. Finska ord saknar genus, och därmed saknas också artiklar och obestämda eller bestämda former. Även personpronomen saknar genus, d.v.s. pronomen “hän” (3. pers. sing.) används för både han och hon. 
Finskan är ett agglutinerande språk, ett språk där ett ord får olika betydelser då en mängd ändelser fogas till ordstammen. Orden böjs i numerus och kasus (15 st.) som uttrycks genom ändelser och stadieväxlingar. Verben böjs i person, singularis och pluralis samt i tempus och modus. Ordföljden är mycket fri i jämförelse med många andra språk.

 


Skrift och uttal

Alfabetet består av följande 29 bokstäver: 
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö


Bokstäverna b, c, f, q, w, x, z och å förekommer dock inte i ord som är ursprungligen finska. Ljudet x skrivs vanligen med bokstäverna ks och å används endast i svenska namn eller lånord från andra språk.


I skrift och uttal motsvarar vanligen en bokstav ett ljud. Långa eller korta vokaler förekommer inte, utan ett långt a-ljud skrivs med “aa”. Även konsonanterna förekommer enkla, t.ex. “k” , och dubbla “kk”. Betoningen av ordet ligger alltid på första stavelse.

 

 

Ordförråd

Finska ordförrådet har förnyats och förnyas fortfarande både genom nyord och lånord. Lånord från andra språk (tidigare baltiska, svenska och ryska, nuförtiden också engelska) är oftast anpassade till finskt uttal (glas - lasi, post - posti, klockare - lukkari). På grund av en lång gemensam historia med Sverige är antalet lånord från svenska till finska störst, ungefär 4000. Antalet finska lånord i svenskan är betydligt färre, men några exempel är poika - en pojke och kenkä - en känga.

Många nyord har skapats med finska ord som grund. I stället för bibliotek skapades ordet kirjasto av ordet kirja, en bok. Telefon heter på finska puhelin och ordet kommer från verbet puhua - att tala. För mobiltelefon skapades först ordet matkapuhelin, direkt översatt en resetelefon. Det ersattes dock snabbt av ett annat förslag: kännykkä – efter ordet känny som är en diminutivform av ordet käsi, en hand.


Ex på agglutinerande språk:

Juoksentelisinkohan?
= Jag undrar om jag möjligen skulle lite springa omkring?

Ett välkänt, lurigt exempel är en mening på två ord som kan ha 9 olika betydelser:


1. Kuusi palaa = En gran brinner. (T.ex. en julgran i lågor)
2. Kuusi palaa. = Granen kommer tillbaka. (T.ex. Gran som byggmaterial 
3. Kuusi palaa. = Nummer sex brinner. (6=kuusi)
4. Kuusi palaa. = Nummer sex kommer tillbaka. (om man syftar t.ex. till fotbollspelarren nr 6) 
5. Kuusi palaa. = Sex av dem brinner. (T.ex. 6 av områdets 10 hus är i lågor.) 
6. Kuusi palaa. = Sex av dem kommer tillbaka. (6 av 10 personer som lämnade oss just)
7. Kuusi palaa. = Din måne brinner. (kuu= en måne, suffixen –si = din)
8. Kuusi palaa. = Din måne återkommer. 
9. Kuusi palaa. = Sex bitar. (en bit= pala, +a, ändelse för partitivformen)

Ett ex på ord utan konsonanter:
Hääyöaie (en bröllopsnattsplan)

Långa sammansatta ord är vanliga – vilket kan vara förvirrande, om man tolkar ordet fel:
Aamupalaverihuone
Aamu-palaveri-huone =morgonmötesrum
Aamupala-veri-huone = frukost-blod-rum

En uttalsövning:
Yksikseskös yskiskelet, itsekseskös itkeskelet? 
(Håller du på med att hosta helt ensam, gråter du alldeles allena?)

 

 

Bilder

flag-160481_960_720.png