Text
Video
Spel och lekar
Tävling
Ljudinspelning
Uppgift
Lärarvägledning

Om samiska

Språk: nordsamiska, sydsamiska, lulesamiska, enaresamiska, 
östsamiska/skoltesamiska, pitesamiska, umesamiska, akkalasamiska,  
kildinsamsiska, tersamiska
Antal användare: Mellan 20-30.000
Att hälsa på samiska: Buorre beaivi ('Goddag' på nordsamiska)

 

 

FLER SAMISKA SPRÅK 

Samerna är det ursprungliga folket på Nordkalotten, och användningen av samiska är utspridd på tvärs av gränserna mellan Norge, Sverige, Finland och Ryssland. I dag finns det ungefär 100.000 samer, varav 30% pratar samiska och 10% använder skriftspråket. Samiska är mycket annorlunda än de skandinaviska språken då det tillhör den finsk-ugriska språkstammen, precis som ungerska och finska. Som på finska lägger man trycket på första stavelsen i ordet. Det är så stora skillnader på de samiska dialekterna att de delas upp i tio olika samiska språkgrupper. Skillnaderna kan vara lika stora som mellan norska och isländska.


Nordsamiska är det största språket, och det används av de flesta samerna som bor i Norge. De tio samiska språkgrupperna kan delas upp i ytterligare två grupper; västsamiska och östsamiska. Nordsamiska, lulesamisk, sydsamiska, pitesamiska och umesamiska är västsamiska, medan enaresamiska, skoltesamiska, akkalasamiska, kildinsamiska och tersamiska är östsamiska. Kildinsamiska har, precis som ryska, ett kyrillisk alfabet, medan de andra samiska språkgrupperna tar utgångspunkt i det latinska alfabetet – precis som de andra nordiska språken. Dessutom använder de dessa bokstäver i följande språkgrupper:

• Sydsamiska: Ïï
• Lulesamiska: Áá Ŋŋ
• Nordsamiska: Áá Čč Đđ Ŋŋ Šš Ŧŧ Žž
• Enaresamiska: Áá Ââ Ää Čč Đđ Šš Žž
• Skoltesamiska: Áá Ââ Čč ƷʒǮǯ Đđ ǦǧǤǥǨǩ Ŋŋ Õõ Šš Žž Åå Ää

 

SE FILM OM SAMISKA: 

 (Tack till: Galdu – Kompetenscentret för Urfolks Rättigheter, som i dag är en del av Norges nationala institution för mänskliga rättigheter)

 

 

ETT RIKT NATURSPRÅK

Samerna är alltså ett urfolk och språket vittnar om ett speciellt förhållande till naturen. Samiska består i hög grad av ord och uttryck som beskriver natur och djurliv, något som har varit nyttigt för samerna i jakt- och fångstsammanhang. Som exempel har samerna över 300 ord för snö och is.

De samiska språkgrupperna har inga grammatiska kön eller bestämd eller obestämd artikel, men är däremot verbala språk, som är särskilt upptaget av rörelse. Det betyder att man, genom att lägga till ändelser på verb, ändrar ordets betydning och kan precisera exakt det man vill förmedla. Ta t.ex. 'njuikut' som exempel, som betyder 'att hoppa'. Ändrar man det till 'njuiket' betyder det att ”hoppa endast en gång”. 'Njuikkodit' däremot, betyder att ”ihållande hoppa”. Om man vill precisera att det bara är ett litet hopp, endast en gång, används 'njuikestit'. Om hoppet är ihållande och med flera hopp över en begränsad tid, heter det ‘njuikkodit’.

 

EN KAMP FÖR ATT TA VARA PÅ SPRÅKET

De samiska språken har haft hårda villkor. Särskilt i Norge, där störstadelen av samerna bor, har myndigheterna motarbetat utvecklingen och underhållet av samiska. Det, att samiska politiskt har underlagts norska språket, har i hög grad försvagat språken. Ett resultat av detta är att många av de samiska språken håller på att dö ut och tillhör kategorin ”allvarligt hotade språkgrupper”.

En stor insats är nödvändig för att hålla ett minoritetsspråk levande bland majoritetsspråket. I dag arbetas det aktivt för att behålla och stärka de samiska språken. Det förs t.ex. en puristisk samisk språkpolitik. Det betyder att man, som man gör med isländska, försöker att producera och inarbeta nya samiska ord och uttryck i stället för att inkludera utländska eller majoritetsspråkets låneord. I dag har samiska en starkare position genom lagar och ordningar, som ska ta vara på språket. I kommuner där samiska är ett officiellt språk kan man kräva undervisning i samiska och förvänta att samiska kan användas i kommunikation med det offentliga.

Bilder

standard_Sami_flag.svg.png