Så lyckas du med undervisningen med ett nordiskt perspektiv:Hur kan man lyfta in ett nordiskt perspektiv i undervisningen utan att det känns krångligt eller tar för mycket tid? Henrietta Lindgren, som undervisar i historia och samhällslära på gymnasiet Lärkan i Helsingfors, har länge funderat över just den frågan. Med sin bakgrund inom nordisk historia letar hon efter enkla sätt att väva in det nordiska i klassrummet. – Att inkludera ett nordiskt perspektiv behöver inte betyda att du offrar din normala lektionstid för nordiska frågor. I stället handlar det om att vara medveten om dem och att lyfta dem på ett sätt som passar dig, berättar hon. Här är hennes fem bästa tips för att få in ett nordiskt perspektiv i undervisningen på ett enkelt och inspirerande sätt. 1. Komparera Våga jämföra nationella fenomen med motsvarande fenomen i andra nordiska länder. Jämför till exempel flaggdagar och diskutera med klassen vad dagarna berättar om respektive nations identitetsbygge och förflutna. Eller välj ut en historisk händelse och undersök tillsammans hur den påverkat länderna på olika sätt. 2. Använd fler nyhetsmedier Lita på att eleverna kan ta sig an medier från de nordiska länderna, även om de är på ett annat språk. Prova att se på danska tv-nyheter och att läsa norska tidningar eller låt eleverna i en finskspråkig skola ta del av svenska nyheter. Ofta förstår man mer än man tror. Ni kan hjälpas åt att översätta om det behövs. 3. Lyft blicken I historieundervisningen sätter nationalstaten ofta ramarna för vilka frågor vi ställer, men försök att undvika metodologisk nationalism. Var försiktig med att utgå från våra moderna statsgränser, speciellt när du rör dig i tidigmodern tid. Använd kartor för att visa hur gränserna har förändrats genom tiderna. 4. Var inkluderande Generaliseringar är ibland nödvändiga, men var inte rädd för att problematisera och diskutera vad och vem som ryms i begreppet ”Norden”. Lyft minoriteternas historia, till exempel relationen mellan Grönland och Danmark, samernas rättigheter och identitet, och glöm inte mindre kända grupper som tatarerna i Finland. 5. Ta er ut ur klassrummet Om du känner dig riktigt inspirerad, varför inte planera en specialkurs, studiebesök eller resa? Kanske en kurs i nordisk historia eller en resa till Köpenhamn för att ta reda på vad Nordiska rådet gör? Det är bara fantasin som sätter gränserna för vad temat eller resmålet kan vara.

Opettajaseminaari 24. huhtikuuta:Mikä? Opettajaseminaari, jonka järjestää Norden i skolan yhteistyössä Pohjola-Nordenin kanssa.  Milloin? Torstaina 24. huhtikuuta 2025, klo 13.00-16.00.  Missä? HUONE Kluuvi (Wave-huone), Kluuvikatu 7, kerros 4, 00100 Helsinki.  Kenelle? Ruotsin kielen (äidinkieli ja toinen kieli), historian, yhteiskuntaopin ja muiden aineiden opettajat sekä opettajaopiskelijat, jotka ovat kiinnostuneita aiheista. Seminaari on maksuton ja avoin kaikille, mutta se on suunnattu ennen kaikkea sinulle, joka opetat yläasteella tai lukiossa.  Tapahtuman kieli Esitelmäkielet ovat suomi ja ruotsi. Osallistujat saavat käyttää luonnollisimmaksi kokemaansa kieltä.  Linkki ilmoittautumiseen Ohjelma  13-13.10 Tervetulotoivotus ja päivän ohjelman esittely  13.10-13.40 Pohjola-Nordenin toiminta koulumaailmassa ja Nordjobb  (Taru Lepistö & Mathilda Hagback) Haluatko lähteä jatkokoulutuskurssille Norjaan tai opiskelumatkalle Islantiin? Kuulet Pohjola-Nordenin osallisuudesta sekä kouluille ja opettajille suunnatusta materiaalista. Kerromme myös Nordjobbin tarjoamista sesonkityömahdollisuuksista nuorille.  13.40-14.10 Pohjola poliittisena argumenttina (Johan Strang) Professori Johan Strang, Helsingin yliopiston tutkija, avaa, miten Pohjola-käsitteen merkitys on muuttunut aikojen saatossa ja miten sen käyttö yhä tänä päivänä vaihtelee Pohjoismaiden välillä. Osallistu ja reflektoi, miten käsitys Pohjolasta muotoutuu ja kehittyy muuttuvassa maailmassa.  14.10-14.30 Tunnetko olevasi pohjoismaalainen? Sisällytä pohjoismainen näkökulma historiaan ja yhteiskuntaoppiin (Henrietta Lindgren)  Henrietta Lindgren, historian ja yhteiskuntaopin lukio-opettaja Helsingin Lärkanissa, kertoo konkreettisista työkaluista, joilla työskennellä pohjoismaisen näkökulman parissa opetuksessa. Tämän lisäksi Henrietta jakaa hänen oppilaidensa ajatuksia pohjoismaisesta identiteetistä.  14.30-14.45 Kahvitauko  14.45-15.15 Norden i skolan – inspiraatiota pohjoismaisen näkökulman huomioivaan opetukseen (Elina Finne) Miten voit käyttää alustaa nordeniskolan.org vahvistaaksesi oppilaittesi pohjoismaista kielenymmärrystä ja naapurimaittemme tuntemusta? Alustalta löytyy ilmaista opetusmateriaalia, jonka avulla pohjoismaisen näkökulman parissa työskentely on helpompaa, ei ainoastaan kielten vaan myös historian ja yhteiskuntaopin opetuksessa. Kerromme myös pohjoismaisen ystäväluokan mahdollisuudesta.  15.15-15.30 Pohjoismainen kouluchat – opettajan kokemuksia rajat ylittävästä kielikohtaamisesta (Carita Rouvinen) Pohjoismainen kouluchat on mahdollisuus tavata oppilaita ympäri Pohjolaa ja harjoitella kielenymmärrystä naapurikielten ruotsin, norjan ja tanskan välillä. Carita Rouvinen opettaa ruotsia Winellska skolanissa, jonka oppilaat osallistuvat tiuhaan kouluchattiin. Mitkä ovat hänen kokemuksensa opetuksessa tapahtuvista digitaalisista kielikohtaamisista?  15.30-16 Kielilähettiläät ry (Lina Grönvik & Jaan Siitonen) Henkilökohtaiset kielitarinat motivoivat ja inspiroivat – osallistu ja kuule, miten kielilähettiläsvierailu voi olla tapa antaa oppilaille motivaatiota kielenoppimista kohtaan. Kielilähettiläs kertoo hänen henkilökohtaisen kielihistoriansa ja ovista, jotka ruotsin kieli voi avata muihin Pohjoismaihin.  16-16.30 Mahdollisuus seurustella muiden kanssa ja esittää kysymyksiä.  Osallistuminen on ilmaista ja iltapäivän aikana tarjoillaan pientä purtavaa (kahvileipää, hedelmää ja smoothieta) sekä kahvia ja teetä. Ilmoittaudu seminaariin viimeistään 20. huhtikuuta klo 12.  

Ny rapport om undervisningen i skandinaviska språk:I en ny rapport från Nordiska ministerrådet undersöks hur lärare i Norden undervisar i de skandinaviska språken. Enligt rapporten anser många lärare att undervisningen är viktig, men att den ofta nedprioriteras. En tredjedel av lärarna som deltagit i undersökningen kände på förhand till Norden i skolan och har använt sig av plattformen. Anna Foucard, programchef för Norden i skolan, kommenterar att resultaten kommer att vara viktiga för utvecklingen av plattformen och att arbetet med att nå fler lärare är en prioritet. I rapporten De skandinaviske sprog i skolen i Norden, finansierad av Nordiska ministerrådet, undersöks hur lärare i Norden undervisar i skandinaviska språk. Rapporten är baserad på enkät- och intervjustudier med utgångspunkt i följande frågor: Vilka attityder har högstadielärarna mot att undervisa i de skandinaviska språken? Vilket undervisningsmaterial använder de? Hur och i vilken omfattning undervisas det i de skandinaviska språken på högstadiet? I rapporten framkommer bland annat att de flesta av lärarna menar att undervisningen i skandinaviska språk är viktig men underprioriterad. Samtidigt påpekar flera att det pressade skolschemat medför krav på att resurser i allmänhet måste bli mer lättillgängliga. Anna Foucard, programchef för Norden i skolan, kommenterar rapporten: – Det är glädjande att se att så många av lärarna är positivt inställda till undervisning i skandinaviska språk och att majoriteten håller med oss i Föreningarna Norden om att det är viktigt att elever i grundskolan får mer undervisning om Norden.  På frågan om vilket undervisningsmaterial som används hänvisar några av de intervjuade lärarna till texter och teman på Norden i skolan. – Der findes rigtig meget materiale på websitet Norden i skolen. I udskolingen har jeg med succes vist og arbejdet med flere af kortfilmene, for eksempel den der korte film, der handler om tre unge, en svensker, en dansker og en nordmand, der mødes for at diskutere det sproglige fællesskab i Norden, berättar en av de danska lärarna i undersökningen. Andra lärare lyfter Dictogloss och Trafikljusmetoden som exempel på material från Norden i skolan som de använt i sin undervisning med gott resultat. Några av dem har också använt plattformen för att hitta en vänklass. – Vi som arbetar med utvecklingen av undervisningsmaterial kommer att ha stor nytta av lärarnas svar. Att utveckla plattformen så att den blir ännu mer användbar för lärare i hela regionen är ett prioriterat fokusområde för oss framöver, säger Anna Foucard. Ungefär en tredjedel av lärarna i undersökningen kände till Norden i skolan sedan tidigare. En svensk lärare berättar: – [Jag] blev förvånad över att hitta så mycket bra och användbart material på webbplatsen. Det kommer jag definitivt att använda i min undervisning. – Vi kan se att fler lärare hittar till undervisningsplattformen varje dag, men där har vi fortsatt en viktig uppgift i att bli ännu bättre på att nå ut till målgruppen, säger Anna Foucard. Läs hela rapporten De skandinaviske sprog i skolen i Norden   Foto: Mads Schmidt Rasmussen / norden.org

Tanker og refleksioner om Norden i skolen fra en lærer og tidligere fagkonsulent i Grønland:Undervisning i Grønland byder på unikke udfordringer, især når det gælder valget af passende materialer til et tosproget klasserum. Tukummeq Berthelsen, der selv har undervist i Grønland og har erfaring som fagkonsulent i kulturfag, kender denne proces indgående. I denne artikel deler hun sine erfaringer med platformen Norden i skolen og giver anbefalinger til sine kollegaer i Grønland. Der findes et utal af undervisningsmaterialer om diverse emner på nettet, og som lærer kan det være svært at finde hoved og hale i, hvilke materialer og forløb der passer til lige netop din klasse. Sådan har det i hvert fald været for mig, da jeg underviste gymnasieelever i Grønland. Jeg har en kandidat i tværkulturelle studier fra Københavns Universitet, og har været fagkonsulent i kulturfag, hvor jeg rådgav og vejledte undervisere i Grønland om undervisningsfaglige spørgsmål. Mit undervisningssprog var dansk, mens størstedelen af mine elever havde kalaallisut som modersmål. Jeg har derfor haft mange andetsprogsdidaktiske overvejelser i min søgen efter materialer. Efter et seminar i Odense om undervisningsmaterialer om Grønland, Færøerne og Nordatlanten stiftede jeg bekendtskab med undervisningsplatformen Norden i skolen. Gennem redaktør Elina Finne fik jeg sat en virksomhedspraktik op hos Norden i skolen, hvor jeg de sidste par uger har givet min feedback og tanker om undervisningsplatformen i en grønlandsk kontekst. Selvom det kan diskuteres, hvorvidt Grønland er en ligeværdig del af det nordiske samarbejde, så vil jeg mene, at undervisningsplatformen Norden i skolen giver et bredt perspektiv på de forskellige sprog og kulturer, vi har i Norden. Platformen bestræber sig på, at materialet på siden er på mindst otte forskellige nordiske sprog – heriblandt kalaallisut – og kulturelt oversat så materialet ikke bare er direkte oversat, men konteksten ændres alt efter, hvilket sprog du vælger på siden! Jeg har tidligere haft svært ved at finde materialer på kalaallisut på gymnasieniveau, men på denne platform er der f.eks. temaforløb om kulturel mangfoldighed; fremtidens Norden og EU; ligestilling mellem kønnene og Norden i verden. Forløb hvor eleverne i den grønlandske gymnasieskole vil kunne tilvælge at læse materialet på kalaallisut, hvilket jeg finder vigtigt. Noget materiale på platformen er lavet med udgangspunkt i et skandinavisk tidsperspektiv, hvilket man skal have øje for, når man fx vælger et temaforløb som Ung i Norden. Her passer det historiske tilbageblik ikke helt tidsmæssigt med, hvad der foregår i Grønland. Så hav også det for øje, når du kigger et forløb igennem. Jeg vil nu alligevel opfordre mine kollegaer i Grønland til at tjekke undervisningsplatformen ud, da der er meget inspiration at hente! Tukummeq Berthelsen   Tukummeq vil anbefale, at du tager et kig på disse materialer: Fred Ansvarligt forbrug og produktion Norden i verden Livet på land

Årets filmprisvinnare är...:För tredje året i rad hyllar vi nordisk barn- och ungdomsfilm tillsammans med BUSTER Filmfestival genom att dela ut pris för bästa nya kortfilm och långfilm. Inför en förväntansfull publik på Nationalmuseum i Köpenhamn presenterades vinnarna, som valts ut av årets jury: Aka Hansen (regissör, Grönland), Maria Tórgarð (regissör, Färöarna) och Rikke Tambo Andersen (producent, Danmark). Lotte Krag, programredaktör på BUSTER Filmfestival och Anna Foucard, programchef på Norden i skolan hade äran att räcka över priserna till vinnarna. BÄSTA NYA NORDISKA KORTFLM FÖR BARN OCH UNGA Felt Cute / Anna Karín Lárusdóttir / Island / 2023 Juryns motivering: Årets kortfilm valdes på grund av den hjärtevärmande berättelsen, de vackra landskapen och de autentiska prestationerna. På ett storslaget sätt bevittnar vi huvudkaraktärens inre rädsla för att inte bli accepterad som den är. Temana könsidentitet och könsuttryck är vackert sammanvävda med berättelsen om en syskonrelation och de utmaningar som uppstår under uppväxten. Det som juryn verkligen älskade var den glädjefyllda berättelsen och valet av acceptans, oavsett hur man väljer att uttrycka sig själv. Felt Cute är utvald till Månadens film och finns att se på Norden i skolan från och med 1 december 2024. Felt Cutes regissör Anna Karín Lárusdóttir var på plats och kunde ta emot priset personligen. BÄSTA NORDISKA LÅNGFILM FÖR BARN OCH UNGA Once Upon a Time in a Forest / Virpi Suutari / Finland Juryns motivering: Det var svårt att välja en vinnare bland alla fantastiska långfilmer i år. Juryn har valt en film som påminde om känslan av att kämpa för något viktigt. Årets vinnare hade fängslande filmfotografi som gav nya perspektiv på vår roll i att bevara vår planet. Tillsammans med hjärtliga berättelser och beundransvärda karaktärer, kände vi att filmens styrka låg i att visa oss sambandet mellan människor och natur, och vår roll i att hjälpa till att bevara den. Regissören Virpi Suutari skickade en hälsning från Finland.   De nominerade i kategorin bästa nya nordiska kortfilm för barn och unga Felt Cute / Anna Karín Lárusdóttir / Island / 2023 Splittet / Jahfar Muataz / Sverige & Danmark / 2022 Wait / Martin Jenefeldt / Sverige / 2023 Vandpyt / Backhaus Brown & Mads Theodor Bonde / Danmark / 2024 Brouillarta / Ingvild Søderlind / Norge / 2023   De nominerade i kategorin bästa nya nordiska långfilm för barn och unga Victoria skal dø / Gunnbjörg Gunnarsdóttir / Norge / 2024 Forever / Anders Hazelius / Sverige / 2023 Børnene fra Sølvgade / Mehdi Avaz / Denmark / 2024 Once Upon a Time in a Forest / Virpi Suutari / Finland / 2024 Paradiset brænder / Mika Gustafson / Sverige / 2023

Inspirerande skolutbyte på Färöarna:Många väljer att arrangera utbyten med skolor i andra nordiska länder för att stärka både undervisningen och känslan av nordisk gemenskap. I Nordplus-projektet MERI deltar skolor från Danmark, Finland, Färöarna, Island, Norge och Sverige. Under projektet genomförs lärar- och elevutbyten, där turen under förra veckan gick till Färöarna. Resan gav en grupp elever och lärare från de fem länderna möjlighet att lära sig mer om färöisk historia och vardagen på Suðuroy. Frågor om energi och hållbarhet togs upp, bland annat genom ett studiebesök hos en tångproducent. Gruppen fick också uppleva Färöarnas äldsta flagga som hänger i Fámjin. Utbytet avslutades med en gemensam middag där eleverna från varje land arrangerade olika aktiviteter. Detta skapade ett tillfälle för gruppen att upptäcka varandras kulturer och traditioner. Anna Foucard från Norden i skolan deltog i utbytet på skolan Miðnám í Suðuroy och ledde en workshop för lärare om hur man kan arbeta med ett nordiskt perspektiv i undervisningen. Eleverna fick också delta i workshops om nordiska språk och bekanta sig med undervisningsmaterial från Norden i skolan. Bland annat arbetade de med materialet ”Min plats i Norden”, där de genom essäer delade sina tankar om att vara ung i Norden idag och vad som är viktigt för dem sett till framtidens Norden. - Det var väldigt givande att vara på plats i klassrummet när eleverna arbetade med materialet som utvecklats i samarbete med Föreningen Norden, och höra elevernas tankar på temat "Min plats i Norden". Den här typen av utbyten är så värdefulla. Då tänker jag inte bara på själva undervisningstillfällena utan alla samtal som uppstår mellan elever som är nyfikna på hur det är att vara ung i ett annat nordiskt land, säger Anna Foucard. Elevernas essäer går att ta del av här, och och alla gymnasieklasser i Norden är välkomna att skicka in egna bidrag. Passa på att samtidigt arbeta med temat ”Ung i Norden”! Är din klass intresserad av att genomföra skolbesök i ett annat nordiskt land? Via Norden i skolan kan ni söka vänklass och läsa mer om stödmöjligheter.

Kaksi alustaa yhdessä: Oletko vieraillut oppimisalustalla viime aikoina? Olet ehkä huomannut, että se näyttää hieman erilaiselta. Alustasta on nyt kaksi eri versiota, yksi peruskoululle ja toinen toisen asteen opetukseen. Koska tarjontamme kasvaa jatkuvasti, olemme päättäneet jakaa alustan kahteen osaan, jotta voimme parhaiten vastata molempien kohderyhmien tarpeisiin. Käytätkö molempien koulutusasteiden materiaaleja työssäsi? Versiosta toiseen vaihtaminen on helppoa; se onnistuu klikkaamalla pientä nuolta logon vieressä vasemmassa yläkulmassa.