Vinnarna av våra filmpriser 2023

04.10.2023

Vinnarna av våra filmpriser 2023
Vinnarna av våra filmpriser 2023

04.10.2023

Vinnarna av våra filmpriser 2023
Vinnarna av våra filmpriser 2023

04.10.2023

Vinnarna av våra filmpriser 2023
Nutaarsiassat
04.10.2023
Vinnarna av våra filmpriser 2023:För andra året i rad har vi tillsammans med BUSTER Filmfestival hyllat nordisk barn och ungdomsfilm genom våra två filmpriser: Bästa nordiska kortfilm och bästa nordiska spelfilm för barn och unga. I år går priserna till svenska Bullets och danska Vores børnehjem. Priset för bästa nordiska kortfilm för barn och unga går i år till danska Vores børnehjem i regi av Ulla Søe. Filmen, som utforskar livets kontraster på barnhemmet Skovgården, är också utvald till månadens film på Norden i skolan i maj 2024. De andra filmerna nominerade i samma kategori kommer också att kunna ses på plattformen det kommande året. Juryns motivering: Som en flue på væggen, på et helt særligt sted, er vi inviteret til at blive for et kort øjeblik og vidne det allerbedste i menneskeheden. Denne smukke kortfilm er bemærkelsesværdig stærk og rørende, og menneskene bliver i dit hjerte. Juryen blev berørt af kærlighed og varme fra start til slut. Svenska långfilmen Bullets i regi av Peter Pontikis får pris för bästa nordiska långfilm för barn och unga. Filmen skildrar hur tolvåriga Abdel blir indragen i gängkriminalitetens hänsynslösa värld. Genom manipulation och påtryckningar formas Abdel in i ett liv han inte själv har valt. Juryns motivering: En historie om venskab og identitet, en film skabt med hjerte og smerte. En barndomsdrøm svinder bort. Historien er et ægte slag i maven og viser det allerbedste af, hvad en film kan opnå, for at give publikum en værdifuld indsigt – uden at blive fordømmende eller partisk. Denne uforglemmelige film tager os med på en rejse med sin enestående manuskript, instruktion og klipning – drevet af de fantastiske præstationer af de unge stjerner. Juryn har i år bestått av: Helene Mohlin, producent, Sverige, Bragi Thor Hinriksson, regissör, Island, och Trine Aadalen Lo, kreativ mentor, Norge. Helene Mohlin är medgrundare till produktionsbyrån MINT, med bas i Malmö, Sverige. Hon har vunnit priser för åtskilliga filmer och dramaserier. Helene har en bakgrund inom konst, film och pedagogik och har stor erfarenhet på barn- och ungdomskultursområdet.  Bragi Thor Hinriksson är en isländsk regissör som har bemästrat visuellt berättande och att få fram fantastiska skådespelarinsatser, särskilt från unga skådespelare. Hans unika relation till sina skådespelare resulterar i autentiska skildringar. Som vinnare av isländska filmpriser är Hinriksson en eftertraktad internationell regissör. Trine Aadalen Lo har producerat långfilmer som “Rafiki”, “De Tøffeste Gutta” och “Los Bando”, och många kortfilmer. Med över 20 års erfarenhet av filmproduktion för unga är hon just nu i färd med att omdefiniera sin roll i branschen. Som frilansande kreativ rådgivare och mentor är hennes mål att inspirera och hjälpa filmskapare med deras projekt och karriärer.  De nominerade kortfilmerna Vores børnehjem / Ulla Søe / Danmark  Ljunga / Johanna Sutherland / Sverige  Hreiður / Hlynur Pálmason / Island  Aresti / Samuli Hahl / Finland  Min yndlingsforbryde / Torgeir Kalvehagen / Norge  De nominerade långfilmerna Bullets / Peter Pontikis / Sverige  Dancing Queen / Aurora Gossé / Norge  Roi og røverne / Rane Tiukkanen / Finland  Mr. Freeman / Mads Mitthiesen / Danmark  12 timer til total ødelæggelse / Nanna Kristín Magnúsdóttir / Island Priserna delas ut med stöd från A.P. Möller-fonden. 
10.08.2023
Novemberi tamakkerlugu silap pissusaata ukkatarinera:Ulloq 11.11 Nunat Avannarliit silap pissusaata ulloraa, uagullu Norden i Skolenimi ulloq silap pissusaata piorsarsimassutsillu ukkatarinerisigut novemberi tamakkerlugu malunnartissavarput. Tassani atortussat ilinnut 7.-10. klassimi imaluunniit ilinniarnertuunngorniani atuartitsisartuusumut aammalu nunat avannarlerni annertusisamik silap pissusaata aamma piujuartitsisumik ineriartortitsinermik ilinniartitsissutiginerini soqutiginnittuusumut atuartitsissutit katersornikuuagut. Nunani avannarlerni atuartut silap pissusaa pillugu allaqatigiittarfiat 7.-10. KLASSIT & ILINNIARNERTUUNNGORNIARFIK Silap pissusaanut aamma avatangiisinut apeqqutit killiffinni tamani pissusissamisut ingerlapput, nunallu akorngini suleqatigiilluni attaveqaqatigiinnissaq pisariaqarpoq. Nunani avannarlerni atuartut silap pissusaa pillugu allaqatigiittarfiat skandinaviami nunat eqqarlerisat oqaasiisa paasinerinut aammalu piujuartitsinermut ineriartornermut ukkatarinnippoq. Najoqqutassiaq fagini pinngortitalerinermi, inuiaqatigiilerinermi aamma danskisoornermi ataatsimut tulluussagaavoq. 9. november nal. 10.00-11.00 (CET). Pineqartut: Ilinniarnertuunngorniarfik. 10. november kl. 10.00-11.00 (CET). Pineqartut: 7.-10. klasse. Klassit maana peqataalersiguk pisorlu pillugu paasisaqarit Nunani Avannarlerni atuartut allaqatigiittarfiat pillugu uani paasisaqarnerugit Filmi 7.-10. KLASSIT Isiginnaagassiami naattukullaliami Fuck Fossils -imi inuusuttut marluk ukioq 2050-mi ukiami unnuami malinnaaffigaagut. Taakkua ulluinnarisaat silap pissusaata allanngoriartornerata kingunerluutai assut sunnerfigilereersimavaat, unnummullu nunarsuup kissatsikkiartornerata 2 gradimut killilerniarnissaata angusimaneraanut apeqquterujussuuvoq. Inuttat pingaarnerit Thomas Hayesimit (ilaatigut tv-kkut nangeqattaartumi SKAM-imi Williamitut ilisimaneqaatilik) aamma Rebekka Kjøllemit inuttalerneqarput. Isiginnaagassiaq Thomas Cottisip ilisimatuussutsikkut nalunaarusiaanit "En framtid du ikke vil ha"-mit tunngaveqarpoq. Isiginnaagassiamut ILINNIARNERTUUNNGORNIARFIK Isiginnaagassiami pisimasuinnik tunngavilimmi "Rejsen til isens indre" ilitsersuisoq nunarsuarmi sermersiuunik pingasunik siuttuusunik, aqqutissiuillutillu Kalaallit Nunaata sermersuanut ilisimatusarlutik angalasut angalaqatigai. Silap pissusaata ilisimatuutut misissorneranut atatillugu satellitinik naatsorsuinermit qarasaasianillu ilusilianit kisimi sananeqarsinnaannginneranut nakimanani isumarisat avitseqatigiissutigaat. Ilisimatuutut misissuisut allanngorarfimmiillutik inernerit ilumoortut anguniarpaat. Misileraasut pingasut tamarmiullutik piffitsinni apeqqut pingaarnersaq akiniarsaraat: Qanoq sukkatigisumik sermeq aakkiartorpa? Isiginnaagassiamut SAMMISAKKAAT NUTAAT ARFINEQ-MARLUK PIUJUARTITSINERUP INERIARTORNERANUT ILINNIARNERMIK UKKATIGINNITTUT ILINNIARNERTUUNNGORNIARFIK Norden i Skolenip Menntamálastofnun (Islandimi ilinniartitaanermut pisortaqarfik) suleqatigalugu piujuartitsinerup ineriartorneranut ilinniarnermut atortussat nuannaarutigalugit saqqummiuppai. FN-ip nunarsuarmi anguniagaata 4.7-ip atuartut tamarmik piujuartitsisumik ineriartornermut ilisimasaqarnerit aamma piginnasat iluaqutissaasut pisariallit pigissagaat aalajangerpaa. Ilinniartitsissutit nutaat sammisakkaanik arfineq-marlunnik anguniakkamut tassungarpiaq toqqammavilinnik imaqarput. Silap pissusaata aallartinnera aallartissutigiinnassavarput? Ilinniartitsinermi atortussianut
27.02.2023
Unge stemmer i Norden – konkurranse for ungdom:I 2023 har Norge presidentskapet i Nordisk råd. I den forbindelse inviterer Foreningen Norden og Stortingets delegasjon til Nordisk råd til en konkurranse for elever ved videregående skole i Norden. Tematikken for konkurransen er «Netthets, ytringsfrihet og demokratisk deltakelse i Norden». Du kan besvare oppgaven med en tekst i sjangeren sakprosa, eller med et visuelt bidrag som en collage. Hver klasse kan sende inn to bidrag. Vi kårer åtte vinnere. Disse vil stilles ut på Eidsvolls plass, i Stortingets trappehall og brukes i annet materiale i forbindelse med Nordisk råds årlige hovedmøte som i 2023 finner sted i Oslo. I tillegg premieres vinnerbidraget med midler til en opplevelse for klassen*. BAKGRUNN FOR TEMATIKKEN En del av de nordiske landenes felles visjon for 2030 er å være verdens mest integrerte region, altså den regionen i verden som er knyttet tettest sammen. Da må også unge få ta del i samtalen om utviklingen i Norden. At unge har mulighet til å delta – og tør å ytre seg – er også helt avgjørende for demokratiet vårt. Ytringsfriheten er en av grunnverdiene i det nordiske demokratiet, og er nedfelt både i de nordiske grunnlovene og menneskerettighetene. Men samtidig som vi har fått flere plattformer å ytre oss på, spesielt gjennom sosiale medier, ser vi likevel en tendens til at ytrings[1]friheten har blitt innskrenket. Netthets gjør at mange, spesielt unge og kvinner, ikke tør å ytre seg. Hva gjør det med det nordiske demokratiet vårt, hvis kun enkelte stemmer kommer frem? For å styrke den nordiske samfølelsen blant alle i Norden, må Norden ivareta den lange tradisjonen for involvering av barn og unge. Nordisk råd vil i 2023 styrke satsingen på barn og unge, og deres deltakelse i samfunnslivet. At alle barn og unge skal gis mulighet for å påvirke sitt eget liv, nærmiljøet sitt og samfunnet generelt, er viktig for Norden i dag og i fremtiden. Vi er avhengig av at de unges stemmer blir fremmet og lyttet til. Derfor ønsker vi å høre akkurat din stemme, og hva du mener om ytringsrommet i Norden. FORSLAG TIL PROBLEMSTILLING Hvem har ansvaret for å trygge ytringsrommet i Norden? Ekkokammeret er den største trusselen for den nor[1]diske samfunnsmodellen I det likestilte Norden er det like enkelt for kvinner og menn å ytre seg Det mangler gode ytringsarenaer for barn og unge i Norden Netthets er en demokratisk utfordring for Norden Hvordan kan manglende ytringsrom true de nordiske demokratiene? RAMME FOR SKRIFTLIG BIDRAG Filformat: PDF Språk: Ett av de nordiske språkene (dansk, finsk, islandsk, norsk, svensk) Sjanger: sakprosa (kronikk, artikkel, essay, åpent brev etc.) Lengde: 400-800 ord. Oppgi informasjon: navn, skole, alder, bostedsadresse, e-post og telefonnummer. Frist: 4. mai 2023 Sendes til: utdanning@norden.no RAMME FOR GRAFISK BIDRAG Filformat: Høyoppløselig PDF, PSD, JPEG eller PNG Filstørrelse: Minimum 300dpi i originalstørrelse. Oppgi informasjon: navn, skole, alder, bostedsadresse, e-post og telefonnummer. Frist: 4. mai 2023 Sendes til: utdanning@norden.no BIDRAGENE VURDERES ETTER Kreativitet og selvstendighet Forståelse for det nordiske samfunnet Formidling av budskap Saklighet *Etter nærmere avtale med lærer. Opplevelsen må være i henhold til skolens reglement, og bestilles av lærer eller annen ansatt ved skolen. Kvitteringer må kunne fremvises. Beløpet har en øvre grense på 5000 NOK.  Last ned beskrivelsen som PDF
23.02.2023
Nordisk Rådimi inatsisartut Nunat Avannarliit ulluanni aperikkit:Nunat Avannarliit ulluat 2023 sukkaannaq takkukkiartuaarpoq. Ilinniarnertuunngornianut atuartitsissutinik annertuunik nunat avannarliit pisortatigoortumik suleqatigiinnerat pillugu ilisimasaqalersitsinerusussanik ikkussinikuuvugut. Nordisk Rådimi ilaasortat toqqaannartumik skolechatitsinni aperinissaannut periarfissaqassaatittaaq. Ukiut 70-it nunani avannarlerni suleqatigiinneq - Nordisk Rådimi inatsisartut qanoq apererusuppigit? Nunat Avannarliit ulluat 2023 ukiut tamaasa ulloq martip 23-iani ullorsiorfigineqartarpoq. Ukiormanna Nordisk Rådittaaq ukiut 70-nngortorsiornini nalliuttorsiutigissavaa, tamannalu naqissuserniarlutigu ilinniarnertuunngornianut nunat avannarliit skolechatissaanik aaqqissuussimavugut! Skolechatsiinnaanani naliginnaasoq atuaqatigiit peqataasut Nordisk Rådimut apeqqusiinissaannut periarfissiisuuvoq. Aaqqissuussaq akunnermik ataatsimik sivisussuseqassaaq, chaternissamullu periarfissaliussaq minutsinik tallimakkaanik sivisussuseqartassalluni. Taamaattumik maannakkut immikkut ittumik nunani avannarlerni issiasunut apeqqutigerusunnerlugu eqqarsaatigilereersinnaavat!  Nunat Avannarliit sumut ingerlassava? Klassi atuartitsissummi aggersumi nutaami "Siunissami Nunat Avannarliit aamma EU-mut imaassinnaasoq  isumassarsiaqartut? Sammisami akunnattoorfiit ilippanartut nunat avannarliit suleqatigiinnerini aammalu EU-p suleqatiginerani takkussuussinnaasut suliarineqassapput, nunat tamarmik EU-mut ilaasortaannginnerat peqqutigalugu. Atuartitsissutit ilinniarnertuunngornianut sanaajupput uanilu nanineqarsinnaallutik. Nordisk Rådini inatsisartunut apeqqutit sisamat Nordisk Rådip ukiut 70-inngortorsiornerani Norden i Skoleni Nordisk Rådimi aamma Ungdoms Nordisk Rådimi ilaasortat peqatigalugit apersuinissamut atortussanik sananikuuvoq. Inatsisartutta nunat avannarliit suleqatigiinnerat pillugu qanoq isumaqarnersut, maannakkut pisut pillugit qulequttat qanoq isigineraat aammalu suleqatigiinnerup Nunat Avannarlerni inuusuttaanut qanoq sunniuteqarnera takuuk. Aammattaaq nutaamik itinerusumik Nordisk Rådip nassuiaataa qanoq sulisarnerannik, ataatsimiititaliat qanorinnersut aammalu partiit sorliit rådimi issianerannik imaqarpoq.