Ny nordisk julekalender i hele december

01.12.2022

Ny nordisk julekalender i hele december
Nyheder
01.12.2022
Ny nordisk julekalender i hele december:Nu sker det! Nu er der verdenspremiere for Norden i Skolens helt egen julekalender: Den store nordiske julechallenge. Med støtte fra A.P. Møller Fonden har Norden i Skolen sammen med produktionsselskabet Super Poul produceret en helnordisk julekalender som lydfortælling, der tager os med på en fartfyldt rejse gennem alle de nordiske lande. 100 tilfældigt udvalgte børn har fået deres livs mulighed. De er nemlig med i Den store nordiske julechallenge - et real life-spil, hvor alle der gennemfører får sit største ønske opfyldt. Børnene er samlet fra alle de nordiske lande og skal nu rejse rundt i Norden for at gennemføre ti forskellige challenges. Hver udfordring tager udgangspunkt i en lokal juletradition - og børnene skal både være modige og kreative i kampen mod fulde elge, Lucia-ild og finsk sauna. Det er de nordiske juletraditioners svar på Squid Game og Battle Royale. Bare med børn og knap så meget blod. Der er juletraditioner og grin, og en masse sjove misforståelser – ligesom når nordboere mødes og snakker med hinanden i virkeligheden. – En af vores favoritter er måske den ålandske tradition lillajul, som i nogle børns ører vil lyde som en lillebitte jul, og i andre børns ører vil lyde som en herlig julefest i farven lilla. Den forvirring har vi foldet ud i et skønt og malerisk afsnit, siger Dennis Glintborg, producer i Super Poul. I 24 afsnit får vi fulgt børnenes kamp og bliver samtidig klogere på nordiske juletraditioner, sprog og geografi. – Der er efterspørgsel og behov for nye tilgange til at arbejde med det nordiske sprog- og kulturfællesskab på i skolerne. Med julekalenderen får lærere og elever et indbydende materiale i børnehøjde, som skærper opmærksomheden på det talte sprog og lytteforståelse, siger Thomas R. Henriksen, programchef på Norden i Skolen og Skole, kultur- og uddannelseschef hos Foreningerne Nordens Forbund. Julekalenderen har: Fortællerstemme på seks sprog: dansk, finsk, færøsk, islandsk, norsk og svensk – for at alle kan følge med i handlingen Dialog på de skandinaviske sprog – for at stimulere undervisningen i nabosprogene dansk, norsk og svensk Lærervejledning og elevhæfte med øvelser til hvert afsnit
22.11.2022
23 nya undervisingsteman i historia och samhällskunskap:Vikingaskepp, kartans vita fläckar och seglatser med livet som insats. Nu släpps de första två undervisningsteman i Norden i Skolans stora satsning på historia och samhällskunskap, och fler kommer det att bli. Hela 23 undervisningsteman ingår i Norden i Skolans nästa satsning på historia och samhällskunskap, för elever i lågstadiets tredje klass och hela vägen upp till gymnasienivå. Först ut är två teman i historia för årskurs tre till fyra. Det ena handlar om vikingatiden, det andra om nordiska upptäcktsresenärer. De tar oss till en svunnen tid, med saltstänkta skrov och svärd som klingar, men också bortom äventyren, till det vardagliga livet. Materialet i historia har tagits fram av Jens Aage Poulsen, lektor vid UCL och van läromedelsförfattare. – Traditionellt har nationell historia, därefter europeisk och ibland lite världshistoria stått i fokus för ämnen och teman i historieundervisningen, men ytterst sällan har innehållet setts ur ett nordiskt perspektiv. Det är utmanande och spännande att förmedla ett ämne ur en nordisk vinkel, och samtidigt försöka göra det intressant och relevant för eleverna. Men en nordisk vinkel betyder inte att det bara är berättelser som presenterar ett harmoniskt och gemensamt förflutet. Det har också varit oroligheter, konflikter och krig mellan flera av de nordiska länderna, säger Jens Aage Poulsen. Historier om upptäcktsresenärer ger inblick i människors nyfikenhet, men öppnar också upp för diskussion om såväl positiva som negativa konsekvenser av resorna, något som är både intressant och viktigt. Det finns många spännande historier om upptäcktsresenärer som genom tiderna försökt navigera sig fram i, för dem, outforskade områden. Det som många kanske inte har koll på är att det faktiskt finns flera nordiska upptäcktsresenärer som gjort både långa och ofta dumdristiga resor. – Historier om upptäcktsresenärer ger inblick i människors nyfikenhet, men öppnar också upp för diskussion om såväl positiva som negativa konsekvenser av resorna, något som är både intressant och viktigt. Jag hoppas att alla som tar del av materialet blir minst lika medryckta som jag, säger Elina Finne, redaktör på Norden i Skolan. Temapaketen utgör ett komplett undervisningsmaterial med lärarvägledning och elevuppgifter, och med självklar förankring i de nordiska ländernas läroplaner och kunskapsmål. Materialet ger elever i hela Norden inblick i nordisk historia och aktuella samhällsproblem och varför de nordiska länderna har blivit som de är idag. Samhällsmässigt är de nordiska länderna oerhört spännande att arbeta med. Till vårterminen 2023 släpps det ännu mer material för klasser i grundskolan och gymnasiet. I historia kommer eleverna att kunna fördjupa sig i medeltida konflikter, Kalmarunionens uppgång och fall och något nyare historia med fokus på skolgång. Inom samhällskunskap kommer eleverna att kunna lära sig mer om bland annat demokrati och det nordiska välfärdssystemet – allt med tillhörande lärarhandledning och övningsuppgifter. Ove Outzen, lärare, cand. mag. i samhällskunskap och danska och undervisare på högskolan UC SYD, har tagit fram materialet i samhällskunskap. – Samhällsmässigt är de nordiska länderna oerhört spännande att arbeta med, dels på grund av hur samhällena är uppbyggda, dels utifrån relationerna mellan länderna, säger Ove Outzen. Relationen de nordiska länderna emellan är exceptionell ur en global synvinkel, med en hög grad av öppenhet och ett tätt politiskt samarbete, som delvis mynnar ur en delad kultur och språkliga likheter, för stora delar av den nordiska befolkningen. Just nu pågår arbetet med att färdigställa ett temapaket om de framtidens Norden och de nordiska ländernas relation till EU, som kommer att lanseras under 2023. Men innan dess, redan i början av vårterminen, kan man bli klokare på den nordiska välfärdsstaten och huruvida de nordiska länderna kan titulera sig världsmästare i demokrati.