Lärarseminarium 24 april i Helsingfors:Hur kan vi stärka det nordiska perspektivet i undervisningen och engagera eleverna i att utforska våra grannländer? Välkommen till ett inspirerande lärarseminarium där du bland annat får ta del av ett forskarperspektiv på Norden som politiskt argument, lära dig hur du kan använda Nordisk skolchatt för digitala språkmöten och inspireras av hur språkambassadörer motiverar elever att lära sig svenska. Vi presenterar också kostnadsfritt undervisningsmaterial från Norden i skolan och delar goda exempel från klassrummet. Seminariet är gratis och riktar sig främst till dig som undervisar i högstadiet och gymnasiet. Varmt välkommen till en eftermiddag full av nordisk inspiration och praktiska tips! Vad?Lärarseminarium arrangerat av Norden i skolan i samarbete med Pohjola-Norden. När?Torsdagen den 24 april 2025, kl. 13.00-16.00. Var?HUONE Kluuvi (Wave-rummet), Glogatan 7, Våning 4, 00100 Helsingfors. Vem riktar det sig till?Lärare i svenska (modersmål och andraspråk), historia, samhällslära och andra lärare/lärarstuderande som är intresserade av ämnena. Seminariet är kostnadsfritt och öppet för alla men riktar sig främst till dig som undervisar i högstadiet och gymnasiet. Evenemangets språkPresentationsspråken är finska och svenska. Deltagarna får använda det språk som känns mest naturligt för dem.   Program 13-13.10 Välkomsthälsning och introduktion till dagens program 13.10-13.40 Pohjola-Nordens skolverksamhet och Nordjobb  (Taru Lepistö & Mathilda Hagback)Vill du gå en fortbildningskurs i Norge eller åka på en studieresa till Island? Du får höra om Pohjola-Nordens bidrag och material för skolor och lärare. Vi kommer också att berätta om Nordjobbs säsongsarbetsmöjligheter för unga. 13.40-14.10 Norden som politiskt argument (Johan Strang)Professor Johan Strang, forskare vid Helsingfors universitet, ger en inblick i hur Nordenbegreppet över tid har skiftat i betydelse och hur det fortfarande används på olika sätt i de nordiska länderna idag. Ta del av en reflektion kring hur föreställningen om Norden formas och omformas i en föränderlig värld. 14.10-14.30 Känner du dig nordisk? Inkludera ett nordiskt perspektiv i historia och samhällslära (Henrietta Lindgren) Henrietta Lindgren, gymnasielärare i historia och samhällslära på Lärkan i Helsingfors, delar med sig av konkreta verktyg för att arbeta med ett nordiskt perspektiv i undervisningen. Dessutom berättar Henrietta om hennes studerandes perspektiv på nordisk identitet.14.30-14.45 Kaffepaus 14.45-15.15 Norden i skolan – inspiration till undervisning med ett nordiskt perspektiv (Elina Finne)Hur kan du använda plattformen nordeniskolan.org för att stärka dina elevers nordiska språkförståelse och kunskap om våra grannländer? Här finns gratis undervisningsmaterial som gör det enkelt att arbeta med ett nordiskt perspektiv, inte bara i språkundervisningen utan också i historia och samhällslära. Vi berättar också om möjligheten att söka en nordisk vänklass. 15.15-15.30 Nordisk skolchatt - en lärares erfarenheter av att delta i ett språkmöte över gränserna (Carita Rouvinen)Nordisk skolchatt är en möjlighet att möta elever i Norden och öva språkförståelse mellan grannspråken danska, norska och svenska. Carita Rouvinen undervisar i svenska på Winellska skolan, där eleverna är återkommande deltagare. Vilka är hennes erfarenheter av digitala språkmöten i undervisningen? 15.30-16 Språkambassadörerna rf (Lina Grönvik & Jaan Siitonen)Personliga språkberättelser motiverar och inspirerar – ta del av hur språkambassadörbesök kan vara ett sätt att skapa motivation för språkinlärning hos elever. En språkambassadör kommer och berättar sin personliga språkhistoria och vilka dörrar svenskan kan öppna till övriga Norden. 16-16.30 Möjlighet att mingla och ställa frågor Det är gratis att delta och under eftermiddagen bjuds det på fika (kaffebröd, frukt och smoothie) samt kaffe och te. Anmäl dig till seminariet senast den 20 april kl. 12.Anmäl dig här

Ny rapport om undervisningen i skandinaviska språk:I en ny rapport från Nordiska ministerrådet undersöks hur lärare i Norden undervisar i de skandinaviska språken. Enligt rapporten anser många lärare att undervisningen är viktig, men att den ofta nedprioriteras. En tredjedel av lärarna som deltagit i undersökningen kände på förhand till Norden i skolan och har använt sig av plattformen. Anna Foucard, programchef för Norden i skolan, kommenterar att resultaten kommer att vara viktiga för utvecklingen av plattformen och att arbetet med att nå fler lärare är en prioritet. I rapporten De skandinaviske sprog i skolen i Norden, finansierad av Nordiska ministerrådet, undersöks hur lärare i Norden undervisar i skandinaviska språk. Rapporten är baserad på enkät- och intervjustudier med utgångspunkt i följande frågor: Vilka attityder har högstadielärarna mot att undervisa i de skandinaviska språken? Vilket undervisningsmaterial använder de? Hur och i vilken omfattning undervisas det i de skandinaviska språken på högstadiet? I rapporten framkommer bland annat att de flesta av lärarna menar att undervisningen i skandinaviska språk är viktig men underprioriterad. Samtidigt påpekar flera att det pressade skolschemat medför krav på att resurser i allmänhet måste bli mer lättillgängliga. Anna Foucard, programchef för Norden i skolan, kommenterar rapporten: – Det är glädjande att se att så många av lärarna är positivt inställda till undervisning i skandinaviska språk och att majoriteten håller med oss i Föreningarna Norden om att det är viktigt att elever i grundskolan får mer undervisning om Norden.  På frågan om vilket undervisningsmaterial som används hänvisar några av de intervjuade lärarna till texter och teman på Norden i skolan. – Der findes rigtig meget materiale på websitet Norden i skolen. I udskolingen har jeg med succes vist og arbejdet med flere af kortfilmene, for eksempel den der korte film, der handler om tre unge, en svensker, en dansker og en nordmand, der mødes for at diskutere det sproglige fællesskab i Norden, berättar en av de danska lärarna i undersökningen. Andra lärare lyfter Dictogloss och Trafikljusmetoden som exempel på material från Norden i skolan som de använt i sin undervisning med gott resultat. Några av dem har också använt plattformen för att hitta en vänklass. – Vi som arbetar med utvecklingen av undervisningsmaterial kommer att ha stor nytta av lärarnas svar. Att utveckla plattformen så att den blir ännu mer användbar för lärare i hela regionen är ett prioriterat fokusområde för oss framöver, säger Anna Foucard. Ungefär en tredjedel av lärarna i undersökningen kände till Norden i skolan sedan tidigare. En svensk lärare berättar: – [Jag] blev förvånad över att hitta så mycket bra och användbart material på webbplatsen. Det kommer jag definitivt att använda i min undervisning. – Vi kan se att fler lärare hittar till undervisningsplattformen varje dag, men där har vi fortsatt en viktig uppgift i att bli ännu bättre på att nå ut till målgruppen, säger Anna Foucard. Läs hela rapporten De skandinaviske sprog i skolen i Norden   Foto: Mads Schmidt Rasmussen / norden.org

Tanker og refleksioner om Norden i skolen fra en lærer og tidligere fagkonsulent i Grønland:Undervisning i Grønland byder på unikke udfordringer, især når det gælder valget af passende materialer til et tosproget klasserum. Tukummeq Berthelsen, der selv har undervist i Grønland og har erfaring som fagkonsulent i kulturfag, kender denne proces indgående. I denne artikel deler hun sine erfaringer med platformen Norden i skolen og giver anbefalinger til sine kollegaer i Grønland. Der findes et utal af undervisningsmaterialer om diverse emner på nettet, og som lærer kan det være svært at finde hoved og hale i, hvilke materialer og forløb der passer til lige netop din klasse. Sådan har det i hvert fald været for mig, da jeg underviste gymnasieelever i Grønland. Jeg har en kandidat i tværkulturelle studier fra Københavns Universitet, og har været fagkonsulent i kulturfag, hvor jeg rådgav og vejledte undervisere i Grønland om undervisningsfaglige spørgsmål. Mit undervisningssprog var dansk, mens størstedelen af mine elever havde kalaallisut som modersmål. Jeg har derfor haft mange andetsprogsdidaktiske overvejelser i min søgen efter materialer. Efter et seminar i Odense om undervisningsmaterialer om Grønland, Færøerne og Nordatlanten stiftede jeg bekendtskab med undervisningsplatformen Norden i skolen. Gennem redaktør Elina Finne fik jeg sat en virksomhedspraktik op hos Norden i skolen, hvor jeg de sidste par uger har givet min feedback og tanker om undervisningsplatformen i en grønlandsk kontekst. Selvom det kan diskuteres, hvorvidt Grønland er en ligeværdig del af det nordiske samarbejde, så vil jeg mene, at undervisningsplatformen Norden i skolen giver et bredt perspektiv på de forskellige sprog og kulturer, vi har i Norden. Platformen bestræber sig på, at materialet på siden er på mindst otte forskellige nordiske sprog – heriblandt kalaallisut – og kulturelt oversat så materialet ikke bare er direkte oversat, men konteksten ændres alt efter, hvilket sprog du vælger på siden! Jeg har tidligere haft svært ved at finde materialer på kalaallisut på gymnasieniveau, men på denne platform er der f.eks. temaforløb om kulturel mangfoldighed; fremtidens Norden og EU; ligestilling mellem kønnene og Norden i verden. Forløb hvor eleverne i den grønlandske gymnasieskole vil kunne tilvælge at læse materialet på kalaallisut, hvilket jeg finder vigtigt. Noget materiale på platformen er lavet med udgangspunkt i et skandinavisk tidsperspektiv, hvilket man skal have øje for, når man fx vælger et temaforløb som Ung i Norden. Her passer det historiske tilbageblik ikke helt tidsmæssigt med, hvad der foregår i Grønland. Så hav også det for øje, når du kigger et forløb igennem. Jeg vil nu alligevel opfordre mine kollegaer i Grønland til at tjekke undervisningsplatformen ud, da der er meget inspiration at hente! Tukummeq Berthelsen   Tukummeq vil anbefale, at du tager et kig på disse materialer: Fred Ansvarligt forbrug og produktion Norden i verden Livet på land

Årets filmprisvinnare är...:För tredje året i rad hyllar vi nordisk barn- och ungdomsfilm tillsammans med BUSTER Filmfestival genom att dela ut pris för bästa nya kortfilm och långfilm. Inför en förväntansfull publik på Nationalmuseum i Köpenhamn presenterades vinnarna, som valts ut av årets jury: Aka Hansen (regissör, Grönland), Maria Tórgarð (regissör, Färöarna) och Rikke Tambo Andersen (producent, Danmark). Lotte Krag, programredaktör på BUSTER Filmfestival och Anna Foucard, programchef på Norden i skolan hade äran att räcka över priserna till vinnarna. BÄSTA NYA NORDISKA KORTFLM FÖR BARN OCH UNGA Felt Cute / Anna Karín Lárusdóttir / Island / 2023 Juryns motivering: Årets kortfilm valdes på grund av den hjärtevärmande berättelsen, de vackra landskapen och de autentiska prestationerna. På ett storslaget sätt bevittnar vi huvudkaraktärens inre rädsla för att inte bli accepterad som den är. Temana könsidentitet och könsuttryck är vackert sammanvävda med berättelsen om en syskonrelation och de utmaningar som uppstår under uppväxten. Det som juryn verkligen älskade var den glädjefyllda berättelsen och valet av acceptans, oavsett hur man väljer att uttrycka sig själv. Felt Cute är utvald till Månadens film och finns att se på Norden i skolan från och med 1 december 2024. Felt Cutes regissör Anna Karín Lárusdóttir var på plats och kunde ta emot priset personligen. BÄSTA NORDISKA LÅNGFILM FÖR BARN OCH UNGA Once Upon a Time in a Forest / Virpi Suutari / Finland Juryns motivering: Det var svårt att välja en vinnare bland alla fantastiska långfilmer i år. Juryn har valt en film som påminde om känslan av att kämpa för något viktigt. Årets vinnare hade fängslande filmfotografi som gav nya perspektiv på vår roll i att bevara vår planet. Tillsammans med hjärtliga berättelser och beundransvärda karaktärer, kände vi att filmens styrka låg i att visa oss sambandet mellan människor och natur, och vår roll i att hjälpa till att bevara den. Regissören Virpi Suutari skickade en hälsning från Finland.   De nominerade i kategorin bästa nya nordiska kortfilm för barn och unga Felt Cute / Anna Karín Lárusdóttir / Island / 2023 Splittet / Jahfar Muataz / Sverige & Danmark / 2022 Wait / Martin Jenefeldt / Sverige / 2023 Vandpyt / Backhaus Brown & Mads Theodor Bonde / Danmark / 2024 Brouillarta / Ingvild Søderlind / Norge / 2023   De nominerade i kategorin bästa nya nordiska långfilm för barn och unga Victoria skal dø / Gunnbjörg Gunnarsdóttir / Norge / 2024 Forever / Anders Hazelius / Sverige / 2023 Børnene fra Sølvgade / Mehdi Avaz / Denmark / 2024 Once Upon a Time in a Forest / Virpi Suutari / Finland / 2024 Paradiset brænder / Mika Gustafson / Sverige / 2023

Inspirerande skolutbyte på Färöarna:Många väljer att arrangera utbyten med skolor i andra nordiska länder för att stärka både undervisningen och känslan av nordisk gemenskap. I Nordplus-projektet MERI deltar skolor från Danmark, Finland, Färöarna, Island, Norge och Sverige. Under projektet genomförs lärar- och elevutbyten, där turen under förra veckan gick till Färöarna. Resan gav en grupp elever och lärare från de fem länderna möjlighet att lära sig mer om färöisk historia och vardagen på Suðuroy. Frågor om energi och hållbarhet togs upp, bland annat genom ett studiebesök hos en tångproducent. Gruppen fick också uppleva Färöarnas äldsta flagga som hänger i Fámjin. Utbytet avslutades med en gemensam middag där eleverna från varje land arrangerade olika aktiviteter. Detta skapade ett tillfälle för gruppen att upptäcka varandras kulturer och traditioner. Anna Foucard från Norden i skolan deltog i utbytet på skolan Miðnám í Suðuroy och ledde en workshop för lärare om hur man kan arbeta med ett nordiskt perspektiv i undervisningen. Eleverna fick också delta i workshops om nordiska språk och bekanta sig med undervisningsmaterial från Norden i skolan. Bland annat arbetade de med materialet ”Min plats i Norden”, där de genom essäer delade sina tankar om att vara ung i Norden idag och vad som är viktigt för dem sett till framtidens Norden. - Det var väldigt givande att vara på plats i klassrummet när eleverna arbetade med materialet som utvecklats i samarbete med Föreningen Norden, och höra elevernas tankar på temat "Min plats i Norden". Den här typen av utbyten är så värdefulla. Då tänker jag inte bara på själva undervisningstillfällena utan alla samtal som uppstår mellan elever som är nyfikna på hur det är att vara ung i ett annat nordiskt land, säger Anna Foucard. Elevernas essäer går att ta del av här, och och alla gymnasieklasser i Norden är välkomna att skicka in egna bidrag. Passa på att samtidigt arbeta med temat ”Ung i Norden”! Är din klass intresserad av att genomföra skolbesök i ett annat nordiskt land? Via Norden i skolan kan ni söka vänklass och läsa mer om stödmöjligheter.

Två plattformar i en:Har du besökt plattformen den senaste tiden kanske du har lagt märke till att den ser lite annorlunda ut. Plattformen finns nu i två versioner, en för grundskolan och en för gymnasiet. Allt eftersom vårt utbud växer, har vi valt att dela upp plattformen för att kunna tillgodose de båda målgruppernas behov på bästa sätt. Använder du material för båda skolformerna i ditt arbete? Det är enkelt att växla mellan de två versionerna, du behöver bara klicka på den lilla pilen bredvid loggan längst upp till vänster.

Avslutat projekt: 'Norden i skolan på Färöarna och Island' :Under det senaste året har Norden i skolan fått finansiering genom Nordplus Nordic Languages för att stärka användningen och relevansen av plattformen på Island och Färöarna. Genom att involvera lärare och utbildningsexperter i dessa länder har Norden i skolan kunnat skapa sig en uppdaterad bild av behoven hos målgruppen. Målet framöver är att anpassa plattformen utifrån vad som framkommit i projektet samt utveckla undervisningsmaterial som bättre tillgodoser dessa behov. Fältstudier Projektet omfattade fältstudier både på Island och Färöarna, där Norden i skolan besökte skolor, observerade undervisning och intervjuade lärare. Inför resorna genomfördes också enkätstudier. På Island genomfördes besök i högstadie- och gymnasieskolor för att bättre förstå hur undervisning i nordiska språk sker idag. En liknande studie gjordes på Färöarna, där fokus låg på mellanstadiet, eftersom undervisningen i danska och andra nordiska språk där påbörjas tidigare. Spridning och förankring Projektet har också fokuserat på att sprida information om de resurser som Norden i skolan erbjuder. Genom ett utökat nätverk i respektive land har fler lärare informerats om plattformens möjligheter. Utifrån de resultat som framkommit har Norden i skolan nu en bättre bild av vad plattformen kan bidra med i undervisningen på Island och Färöarna, och kan informera lärare i länderna om möjligheterna på ett mer relevant sätt. Under resan till Island i november arrangerades en språkkonferens i samarbete med Norræna félagið. I samarbete med Norrøna Felagið arrangerades också ett lärarseminarium i Tórshavn i slutet av 2023, vilket resulterade i ett stärkt samarbete med lokala utbildningsorganisationer. Resultat och framtida inverkan Projektet har resulterat i en djupare förståelse för undervisningsbehoven på Island och Färöarna. Den kunskap som samlats in kommer att påverka utvecklingen av framtida undervisningsmaterial och förbättra plattformens användbarhet. Detta ska i förlängningen bidra till ökad nordisk samhörighet och förbättra undervisningen i nordiska språk, nordisk kultur och samhällsförhållanden i flera ämnen. En viktig del av projektet är utvecklingen av nytt undervisningsmaterial. Två pedagogiska konsulenter från respektive land har involverats för att analysera plattformen och undervisningsmaterialet för att identifiera utvecklingspotential. Konsulenternas bidrag ska säkerställa att nytt material anpassas till behoven i Island respektive Färöarna. Det framkom att det finns ett behov av material på rätt språklig nivå sett till elevernas kunskaper, som samtidigt är elevnära och inte har ett för barnsligt tilltal. Det ska även utarbetas nytt material som fokuserar på hörförståelse och kommunikativ kompetens. Det pågår nu ett arbete med att förtydliga hur materialet på plattformen presenteras, bland annat genom justering av taggning av undervisningsmaterial samt guider som hjälper lärare att komma igång med att använda plattformen. Under det kommande läsåret kommer nytt material som är anpassat för målgruppen, men även kan gynna undervisningen i övriga länder, att tillgängliggöras på plattformen. Norden i skolan vill rikta ett stort tack till de konsulenter, lärare och elever som bidragit i projektet.