Gymnasieelever mötte parlamentariker på Nordens dag:I torsdags var det full aktivitet i vår skolchatt. Gymnasieklasser och Nordiska rådets parlamentariker uppmärksammade Nordens dag i ett samtal om nordiskt samarbete, nu och i framtiden. Bland dem som deltog fanns Eva Lindh (Socialdemokraterna), ordförande i utskottet för välfärd i Norden, som uppskattade skolchattens möjlighet att komma i kontakt med unga Norden över. – Jag tyckte verkligen att det var roligt att delta i skolchatten på Nordens dag. Jag fick träffa elever från Danmark, Island och Sverige digitalt. Det ger så mycket energi att möta unga människor från olika delar av vårt Norden. Det blev både allvarliga diskussioner och många skratt, säger hon. Jorodd Asphjell, Nordiska rådets president 2023, deltog också i chatten. Foto: Peter Mydske/Stortinget Till skolchatten hade eleverna förberett sina frågor om nordiskt samarbete och framtidens Norden, med hjälp av bland annat Norden i Skolans undervisningstema ”Framtidens Norden och EU”. – Vi pratade tillsammans om varför det är bra att samarbeta mellan våra nordiska länder. De tyckte alla att det är bra med ett utvecklat samarbete för nordisk nytta. Många elever undrade om Nordiska rådet blir inaktuellt eller försvåras av att en del länder i Norden är med i EU och att andra inte är det. Det var en bra och relevant fråga, säger Eva Lindh.

Unge stemmer i Norden – konkurranse for ungdom:I 2023 har Norge presidentskapet i Nordisk råd. I den forbindelse inviterer Foreningen Norden og Stortingets delegasjon til Nordisk råd til en konkurranse for elever ved videregående skole i Norden. Tematikken for konkurransen er «Netthets, ytringsfrihet og demokratisk deltakelse i Norden». Du kan besvare oppgaven med en tekst i sjangeren sakprosa, eller med et visuelt bidrag som en collage. Hver klasse kan sende inn to bidrag. Vi kårer åtte vinnere. Disse vil stilles ut på Eidsvolls plass, i Stortingets trappehall og brukes i annet materiale i forbindelse med Nordisk råds årlige hovedmøte som i 2023 finner sted i Oslo. I tillegg premieres vinnerbidraget med midler til en opplevelse for klassen*. BAKGRUNN FOR TEMATIKKEN En del av de nordiske landenes felles visjon for 2030 er å være verdens mest integrerte region, altså den regionen i verden som er knyttet tettest sammen. Da må også unge få ta del i samtalen om utviklingen i Norden. At unge har mulighet til å delta – og tør å ytre seg – er også helt avgjørende for demokratiet vårt. Ytringsfriheten er en av grunnverdiene i det nordiske demokratiet, og er nedfelt både i de nordiske grunnlovene og menneskerettighetene. Men samtidig som vi har fått flere plattformer å ytre oss på, spesielt gjennom sosiale medier, ser vi likevel en tendens til at ytringsfriheten har blitt innskrenket. Netthets gjør at mange, spesielt unge og kvinner, ikke tør å ytre seg. Hva gjør det med det nordiske demokratiet vårt, hvis kun enkelte stemmer kommer frem? For å styrke den nordiske samfølelsen blant alle i Norden, må Norden ivareta den lange tradisjonen for involvering av barn og unge. Nordisk råd vil i 2023 styrke satsingen på barn og unge, og deres deltakelse i samfunnslivet. At alle barn og unge skal gis mulighet for å påvirke sitt eget liv, nærmiljøet sitt og samfunnet generelt, er viktig for Norden i dag og i fremtiden. Vi er avhengig av at de unges stemmer blir fremmet og lyttet til. Derfor ønsker vi å høre akkurat din stemme, og hva du mener om ytringsrommet i Norden. FORSLAG TIL PROBLEMSTILLING Hvem har ansvaret for å trygge ytringsrommet i Norden? Ekkokammeret er den største trusselen for den nordiske samfunnsmodellen I det likestilte Norden er det like enkelt for kvinner og menn å ytre seg Det mangler gode ytringsarenaer for barn og unge i Norden Netthets er en demokratisk utfordring for Norden Hvordan kan manglende ytringsrom true de nordiske demokratiene? RAMME FOR SKRIFTLIG BIDRAG Filformat: PDF Språk: Ett av de nordiske språkene (dansk, finsk, islandsk, norsk, svensk) Sjanger: sakprosa (kronikk, artikkel, essay, åpent brev etc.) Lengde: 400-800 ord. Oppgi informasjon: navn, skole, alder, bostedsadresse, e-post og telefonnummer. Frist: 4. mai 2023 Sendes til: utdanning@norden.no RAMME FOR GRAFISK BIDRAG Filformat: Høyoppløselig PDF, PSD, JPEG eller PNG Filstørrelse: Minimum 300dpi i originalstørrelse. Oppgi informasjon: navn, skole, alder, bostedsadresse, e-post og telefonnummer. Frist: 4. mai 2023 Sendes til: utdanning@norden.no BIDRAGENE VURDERES ETTER Kreativitet og selvstendighet Forståelse for det nordiske samfunnet Formidling av budskap Saklighet *Etter nærmere avtale med lærer. Opplevelsen må være i henhold til skolens reglement, og bestilles av lærer eller annen ansatt ved skolen. Kvitteringer må kunne fremvises. Beløpet har en øvre grense på 5000 NOK.  Last ned beskrivelsen som PDF

Fråga ut Nordiska rådets parlamentariker på Nordens dag:Nordens dag 2023 närmar sig med stormsteg. Vi har laddat upp med ett ordentligt paket för gymnasiet som gör er klokare på det officiella nordiska samarbetet. Ni får också möjlighet att fråga ut Nordiska rådets medlemmar live i vår skolchatt. 70 år av nordiskt samarbete - vad vill ni fråga Nordiska Rådets parlamentariker? Nordens dag firas varje år den 23:e mars. I år firar dessutom Nordiska Rådet sitt 70-årsjubileum, och detta uppmärksammar vi genom att ordna en nordisk skolchatt för gymnasieklasser! Det blir inte vilken skolchatt som helst, utan en där deltagande skolklasser faktiskt får möjlighet att snacka med parlamentariker från Nordiska rådet. Evenemanget pågår en timme, och varje chatt-tillfälle fem minuter, så börja fundera redan nu på ifall det är något särskilt ni vill fråga våra nordiska parlamentariker! Vilken riktning kommer framtidens Norden ta? Kanske hittar klassen inspiration till skolchatten i det kommande undervisningstemat ”Framtidens Norden och EU”? I temat tas upp eventuella dilemman som kan uppstå mellan det nordiska samarbetet och ett EU-samarbete, då alla nordiska länder inte är medlemmar av EU. Undervisningsmaterialet är riktat till gymnasieklasser och hittas här. Fyra frågor till nordiska parlamentariker I samband med Nordiska rådets 70-årsjubileum har Norden i Skolan tagit fram ett intervjumaterial med medlemmar från Nordiska rådet och Ungdomens Nordiska råd. Se vad våra parlamentariker har för tankar om nordiskt samarbete, vilka frågor de anser att är aktuella och hur samarbetet påverkar de unga i Norden. Vi har även en ny, fördjupad text om Nordiska rådet och hur de arbetar, vilka utskott det finns och vilka partier som för tillfället sitter i rådet.    

23 nya undervisingsteman i historia och samhällskunskap:Vikingaskepp, kartans vita fläckar och seglatser med livet som insats. Nu släpps de första två undervisningsteman i Norden i Skolans stora satsning på historia och samhällskunskap, och fler kommer det att bli. Hela 23 undervisningsteman ingår i Norden i Skolans nästa satsning på historia och samhällskunskap, för elever i lågstadiets tredje klass och hela vägen upp till gymnasienivå. Först ut är två teman i historia för årskurs tre till fyra. Det ena handlar om vikingatiden, det andra om nordiska upptäcktsresenärer. De tar oss till en svunnen tid, med saltstänkta skrov och svärd som klingar, men också bortom äventyren, till det vardagliga livet. Materialet i historia har tagits fram av Jens Aage Poulsen, lektor vid UCL och van läromedelsförfattare. – Traditionellt har nationell historia, därefter europeisk och ibland lite världshistoria stått i fokus för ämnen och teman i historieundervisningen, men ytterst sällan har innehållet setts ur ett nordiskt perspektiv. Det är utmanande och spännande att förmedla ett ämne ur en nordisk vinkel, och samtidigt försöka göra det intressant och relevant för eleverna. Men en nordisk vinkel betyder inte att det bara är berättelser som presenterar ett harmoniskt och gemensamt förflutet. Det har också varit oroligheter, konflikter och krig mellan flera av de nordiska länderna, säger Jens Aage Poulsen. Historier om upptäcktsresenärer ger inblick i människors nyfikenhet, men öppnar också upp för diskussion om såväl positiva som negativa konsekvenser av resorna, något som är både intressant och viktigt. Det finns många spännande historier om upptäcktsresenärer som genom tiderna försökt navigera sig fram i, för dem, outforskade områden. Det som många kanske inte har koll på är att det faktiskt finns flera nordiska upptäcktsresenärer som gjort både långa och ofta dumdristiga resor. – Historier om upptäcktsresenärer ger inblick i människors nyfikenhet, men öppnar också upp för diskussion om såväl positiva som negativa konsekvenser av resorna, något som är både intressant och viktigt. Jag hoppas att alla som tar del av materialet blir minst lika medryckta som jag, säger Elina Finne, redaktör på Norden i Skolan. Temapaketen utgör ett komplett undervisningsmaterial med lärarvägledning och elevuppgifter, och med självklar förankring i de nordiska ländernas läroplaner och kunskapsmål. Materialet ger elever i hela Norden inblick i nordisk historia och aktuella samhällsproblem och varför de nordiska länderna har blivit som de är idag. Samhällsmässigt är de nordiska länderna oerhört spännande att arbeta med. Till vårterminen 2023 släpps det ännu mer material för klasser i grundskolan och gymnasiet. I historia kommer eleverna att kunna fördjupa sig i medeltida konflikter, Kalmarunionens uppgång och fall och något nyare historia med fokus på skolgång. Inom samhällskunskap kommer eleverna att kunna lära sig mer om bland annat demokrati och det nordiska välfärdssystemet – allt med tillhörande lärarhandledning och övningsuppgifter. Ove Outzen, lärare, cand. mag. i samhällskunskap och danska och undervisare på högskolan UC SYD, har tagit fram materialet i samhällskunskap. – Samhällsmässigt är de nordiska länderna oerhört spännande att arbeta med, dels på grund av hur samhällena är uppbyggda, dels utifrån relationerna mellan länderna, säger Ove Outzen. Relationen de nordiska länderna emellan är exceptionell ur en global synvinkel, med en hög grad av öppenhet och ett tätt politiskt samarbete, som delvis mynnar ur en delad kultur och språkliga likheter, för stora delar av den nordiska befolkningen. Just nu pågår arbetet med att färdigställa ett temapaket om de framtidens Norden och de nordiska ländernas relation till EU, som kommer att lanseras under 2023. Men innan dess, redan i början av vårterminen, kan man bli klokare på den nordiska välfärdsstaten och huruvida de nordiska länderna kan titulera sig världsmästare i demokrati.

Välkommen in i vårt nya läruniversum:Norden i Skolan tar ett kliv mot mer nordisk samhörighet i skolan med en rad nytt spännande innehåll och koncept. De närmsta tre åren är späckade med allt från långfilm från Nordens alla hörn till hisnande upptäcktsfärder och en alldeles egen julkalender. Med stöd av A.P. Möller-fonden kan Norden i Skolan vid Föreningarna Norden stolt avslöja sin nästa utbildningssatsning. Plattformen har inte bara fått ett nytt utseende, det finns nytt material och nya koncept att testa för grundskolans minsta, hela vägen upp till gymnasiet. – Efter ett långt, fokuserat och vällyckat utvecklingsarbete tillsammans med några av Nordens duktigaste fackpersoner och samarbetspartners så står vi nu med en plattform som är mer spännande, användarvänlig och skarp än någonsin, dessutom med material till nya yrkesgrupper. Lärare och elever kan se fram emot det redan nu, säger Thomas R. Henriksen, skol-, kultur- och utbildningschef på Föreningarna Nordens Förbund.   VEM VINNER I VÅR NORDISKA JULKALENDER? Eftersom ljudgenren bjuder in till ökad uppmärksamhet på det talade språket, så har vi medvetet inkorporerat en grannspråksdimension i dialogen. Den första december smäller det. Då är det världspremiär för vår alldeles egna julkalender: Den stora nordiska julchallengen! Häng med på ett fartfyllt ljudäventyr där nordiska barn gör upp i en tävling om att få sin högsta julönskan uppfylld. Den rafflande kampen tar oss på en resa genom alla Nordens länder, varje land med sin särskilda julutmaning, tills bara en segrare återstår. I det här spännande äventyret går grannspråksträningen av bara farten. – En helnordisk julkalender är något vi haft i tankarna länge. Eftersom ljudgenren bjuder in till ökad uppmärksamhet på det talade språket, så har vi medvetet inkorporerat en grannspråksdimension i dialogen. Det blir spännande att se om vi har hittat rätt balans, säger Thomas R. Henriksen. Berättarrösten är intalad på sex språk (danska, finska, färöiska, isländska, norska och svenska) och leder lyssnaren genom avsnitten på ett bekant språk, medan huvuddialogen är en övning i skandinavisk grannspråksförståelse, på danska, norska och svenska. Till avsnitten finns ett elevhäfte som är framtaget i samarbete med Ida Geertz Jensen, lärare, huvudman för Dansklærerforeningens folkeskolesektion, och medlem av utbildningsutskottet i Foreningen Norden med lång erfarenhet av grannspråksdidaktik och digitala läromedel. Julkalendern är skriven och producerad av Super Poul som har många års erfarenhet av att skapa engagerande innehåll för barn. Balansgången mellan flera olika språk har varit utmanande men också en källa till inspiration. – I skrivfasen kom vi in i språkens kärna och upplevde hur det kan användas som inspiration till missförstånd och roliga scener. En av våra favoriter är nog den åländska traditionen ”lillajul”, som i några barn öron kommer att låta som en pytteliten jul, och för andra låta som en härlig julfest i färgen lila. Den förvirringen har vi broderat ut i ett fint och målande avsnitt, säger Dennis Glintborg, producent på Super Poul.   UPPTÄCK NORDENS HISTORIA De kommande åren får ämnena historia och samhällskunskap ett jättelyft när hela 23 nya temapaket lanseras. Redan nu finns de första två temapaketen för årskurs 3–4 tillgängliga på plattformen. I temat Vikingatiden får du hänga med i vikingaskeppens kölvatten, hela vägen från Amerika i väst till Kiev-riket i öst. Du får lära dig mer om vikingarnas vardagsliv, hur och var de bodde och vad de handlade med. Utforska okända platser och kartans vita fläckar i nästa tema: Nordiska upptäcksresenärer. Fyra upptäcktsresenärer och deras resor hamnar under luppen. Vad fick egentligen tre unga män att resa i väg i en luftballong till Nordpolen, och varför är Berings hav mellan Sibirien och Alaska uppkallat efter en dansk? Temat ger inblick i människors nyfikenhet, mod och tävlingsinstinkt. En nordisk vinkel betyder inte att det bara är berättelser som presenterar ett harmoniskt och gemensamt förflutet. Det har också varit oroligheter, konflikter och krig mellan flera av de nordiska länderna. – Traditionellt har nationell historia, därefter europeisk och ibland lite världshistoria stått i fokus för ämnen och teman i historieundervisningen. Men ytterst sällan har innehållet setts ur ett nordiskt perspektiv. Det är utmanande och spännande att förmedla ett ämne ur en nordisk vinkel, och samtidigt försöka göra det intressant och relevant för eleverna. Men en nordisk vinkel betyder inte att det bara är berättelser som presenterar ett harmoniskt och gemensamt förflutet. Det har också varit oroligheter, konflikter och krig mellan flera av de nordiska länderna, säger Jens Aage Poulsen, lektor vid UCL och författare till det nya historiematerialet. Till vårterminen 2023 släpps det ännu mer material för klasser i grundskolan och gymnasiet. I historia kommer eleverna att kunna fördjupa sig i medeltida konflikter, Kalmarunionens uppgång och fall och något nyare historia med fokus på skolgång. Inom samhällskunskap kommer eleverna att kunna lära sig mer om bland annat demokrati och det nordiska välfärdssystemet – allt med tillhörande lärarhandledning och övningsuppgifter.   SE FRAM EMOT EN NY FILMUPPLEVELSE VARJE MÅNAD Fram med popcornen, nu vankas det långfilm! Med start under vårterminen 2023 kommer Norden i Skolan varje månad att ha en nordisk långfilm tillgänglig för streaming. Filmerna är utvalda i utbildningssyfte och kommer att vara tillgängliga tillsammans med specialutvecklat undervisningsmaterial.   FÖRTROLLAS AV VARDAGENS POESI Tillsammans med våra vänner på BUSTER filmfestival – Nordens största filmfestival för barn och unga – sätter vi Nordens elever i regissörsstolen. De närmaste åren kommer vi att producera tre långfilmer med hjälp av mellanstadieklasser från hela Norden. Varje film har ett tema, som eleverna får i uppdrag att tolka med sina filmkameror. Deras alster får sedan nytt liv hos ett professionellt filmteam som klipper den färdiga filmen. Resultatet blir inget mindre än tre nordiska samskapelsefilmer, där barn från hela Norden får upptäcka gemenskapen över landsgränserna i ett samskapande och banbrytande filmsamarbete. År 2020 provade filmskaparen Mariella Harpelunde Jensen, programchef på BUSTER, konceptet när hon tillsammans med ett filmteam satte kameror i händerna på flera danska barn under coronanedstängningen i Danmark. Resultatet blev den kritikerrosade dokumentären Dengang Danmark Lukkede Ned (2020). Först ut i Kryssklipp är temat ”Vardagens poesi”, där eleverna får använda filmmediet till att reflektera över sin närmiljö och vardag. Vill man vara med i första omgången är det hög tid att börja förbereda. Sista dagen att skicka in bidrag är 28 februari 2023.   EN SNYGGARE OCH BÄTTRE PLATTFORM Det är inte bara innehållet som är nytt på Norden i Skolan, själva plattformen har fått ett lyft och blivit mer användarvänlig. Det blir ett enormt lyft för plattformen och våra användare. – I flera år har vi samlat in feedback och önskemål från våra användare och nu har vi äntligen fått möjligheten att förverkliga en del av dem. Det blir ett enormt lyft för plattformen och våra användare, säger Thomas R. Henriksen. Bland uppdateringarna finns förutom ett helt nytt utseende, en del funktioner som ska underlätta för användarna. Nu blir det enklare att hitta fram till relevant material med ett nytt filtreringssystem och en meny som leder en rätt. Dessutom går det att spara material i egenkurerade listor, så att man från sin profil enkelt kan hitta tillbaka till sitt favoritmaterial. – Det hela handlar om att göra det så lätt, överskådligt och intressant som möjligt för lärare att plocka in en nordisk dimension i undervisningen, oavsett om det gäller undervisning i grannspråken danska, norska och svenska, eller nordiska perspektiv och vinklar i historia och samhällskunskap. Jag hoppas att vi träffat mitt i prick, säger Thomas R. Henriksen.