Gymnasieelever mötte parlamentariker på Nordens dag:I torsdags var det full aktivitet i vår skolchatt. Gymnasieklasser och Nordiska rådets parlamentariker uppmärksammade Nordens dag i ett samtal om nordiskt samarbete, nu och i framtiden. Bland dem som deltog fanns Eva Lindh (Socialdemokraterna), ordförande i utskottet för välfärd i Norden, som uppskattade skolchattens möjlighet att komma i kontakt med unga Norden över. – Jag tyckte verkligen att det var roligt att delta i skolchatten på Nordens dag. Jag fick träffa elever från Danmark, Island och Sverige digitalt. Det ger så mycket energi att möta unga människor från olika delar av vårt Norden. Det blev både allvarliga diskussioner och många skratt, säger hon. Jorodd Asphjell, Nordiska rådets president 2023, deltog också i chatten. Foto: Peter Mydske/Stortinget Till skolchatten hade eleverna förberett sina frågor om nordiskt samarbete och framtidens Norden, med hjälp av bland annat Norden i Skolans undervisningstema ”Framtidens Norden och EU”. – Vi pratade tillsammans om varför det är bra att samarbeta mellan våra nordiska länder. De tyckte alla att det är bra med ett utvecklat samarbete för nordisk nytta. Många elever undrade om Nordiska rådet blir inaktuellt eller försvåras av att en del länder i Norden är med i EU och att andra inte är det. Det var en bra och relevant fråga, säger Eva Lindh.

Unge stemmer i Norden – konkurranse for ungdom:I 2023 har Norge presidentskapet i Nordisk råd. I den forbindelse inviterer Foreningen Norden og Stortingets delegasjon til Nordisk råd til en konkurranse for ungdomsskoleelever og elever ved den videregående skole i Norden. Tematikken for konkurransen er «Netthets, ytringsfrihet og demokratisk deltakelse i Norden». Du kan besvare oppgaven med en tekst eller med et kunstnerisk bidrag som en collage, maleri eller fotografi. Hver klasse kan sende inn to bidrag. Bidragene vil stilles ut på Eidsvolls plass, i Stortingets trappehall og brukes i annet materiale i forbindelse med Nordisk råds årlige hovedmøte som i 2023 finner sted i Oslo. I tillegg premieres vinnerbidraget med midler til en opplevelse for klassen.* BAKGRUNN FOR TEMATIKKEN En del av de nordiske landenes felles visjon for 2030 er å være verdens mest integrerte region, altså den regionen i verden som er knyttet tettest sammen. Da må også unge få ta del i samtalen om utviklingen i Norden. At unge har mulighet til å delta – og tør å ytre seg – er også helt avgjørende for demokratiet vårt. Ytringsfriheten er en av grunnverdiene i det nordiske demokratiet, og er nedfelt både i de nordiske grunnlovene og menneskerettighetene. Men samtidig som vi har fått flere plattformer å ytre oss på, spesielt gjennom sosiale medier, ser vi likevel en tendens til at ytringsfriheten har blitt innskrenket. Netthets gjør at mange, spesielt unge og kvinner, ikke tør å ytre seg. Hva gjør det med det nordiske demokratiet vårt, hvis kun enkelte stemmer kommer frem? For å styrke den nordiske samfølelsen blant alle i Norden, må Norden ivareta den lange tradisjonen for involvering av barn og unge. Nordisk råd vil i 2023 styrke satsingen på barn og unge, og deres deltakelse i samfunnslivet. At alle barn og unge skal gis mulighet for å påvirke sitt eget liv, nærmiljøet sitt og samfunnet generelt, er viktig for Norden i dag og i fremtiden. Vi er avhengig av at de unges stemmer blir fremmet og lyttet til. Derfor ønsker vi å høre akkurat din stemme, og hva du mener om ytringsrommet i Norden. FORSLAG TIL PROBLEMSTILLING Hvem har ansvaret for å trygge ytringsrommet i Norden? Ekkokammeret er den største trusselen for den nordiske samfunnsmodellen I det likestilte Norden er det like enkelt for kvinner og menn å ytre seg Det mangler gode ytringsarenaer for barn og unge i Norden Netthets er en demokratisk utfordring for Norden Hvordan kan manglende ytringsrom true de nordiske demokratiene? RAMME FOR SKRIFTLIG BIDRAG Filformat: .doc/.docx Språk: dansk, finsk, islandsk, norsk, svensk Sjanger: valgfri Lengde: 400-800 ord. Oppgi informasjon: navn, skole, alder, bostedsadresse, e-post og telefonnummer. Frist: 1. oktober 2023 · Sendes til: utdanning@norden.no RAMME FOR KUNSTNERISK BIDRAG Filformat: Høyoppløselig .PDF, .PSD, .JPEG eller .PNG Sjanger: maleri, collage, fotografi Oppgi informasjon: navn, skole, alder, bostedsadresse, e-post og telefonnummer. Frist: 1. oktober 2023 · Sendes til: utdanning@norden.no BIDRAGENE VURDERES ETTER Kreativitet og selvstendighet Forståelse for det nordiske samfunnet Formidling av budskap Saklighet *Etter nærmere avtale med lærer. Opplevelsen må være i henhold til skolens reglement, og bestilles av lærer eller annen ansatt ved skolen. Kvitteringer må kunne fremvises. Beløpet har en øvre grense på 5000 NOK.  

Interview Nordisk råds politikere på Nordens dag:Nordens dag 2023 nærmer sig med stormskridt. Vi har forberedt os med en ordentlig pakke til gymnasiet, som gør jer klogere på det officielle nordiske samarbejde. I får også mulighed for at udspørge Nordisk råds medlemmer live i vores skolechat. 70 år med nordisk samarbejde - hvad vil I spørge Nordisk Råds parlamentarikere om? Nordens dag fejres hvert år den 23. marts. I år fejrer Nordisk råd desuden sit 70-årsjubilæum, og det gør vi opmærksom på ved at arrangere en nordisk skolechat for gymnasieklasser! Det bliver ikke hvilken som helst skolechat, men en hvor skoleklasser faktisk får mulighed for at tale med politikere fra Nordisk råd. Arrangementet står på i en time, og hver chat varer fem minutter, så begynd allerede nu at fundere over, om der er noget særligt, I vil spørge vores nordiske parlamentarikere om! Hvilken retning vil fremtidens Norden gå i? Måske finder klassen inspiration til skolechatten i det kommende undervisningstema "Fremtidens Norden og EU"? I temaet tages eventuelle dilemmaer op, som kan opstå mellem det nordiske samarbejde og EU-samarbejdet, da alle nordiske lande ikke er medlemmer af EU. Undervisningsmaterialet er rettet til gymnasieklasser og findes her. Fire spørgsmål til nordiske politikere I forbindelse med Nordisk råds 70-årsjubilæum har Norden i Skolen udarbejdet et interviewmateriale med medlemmer fra Nordisk råd og Ungdommens nordiske råd. Se, hvad vores parlamentarikere har af tanker om nordisk samarbejde, hvilke spørgsmål de anser for at være aktuelle, og hvordan samarbejdet påvirker de unge i Norden. Vi har også en ny, fordybende tekst om Nordisk råd og hvordan de arbejder, hvilke udvalg der findes og hvilke partier, der for tiden sidder i rådet.

Ny nordisk julekalender i hele december:Nu sker det! Nu er der verdenspremiere for Norden i Skolens helt egen julekalender: Den store nordiske julechallenge. Med støtte fra A.P. Møller Fonden har Norden i Skolen sammen med produktionsselskabet Super Poul produceret en helnordisk julekalender som lydfortælling, der tager os med på en fartfyldt rejse gennem alle de nordiske lande. 100 tilfældigt udvalgte børn har fået deres livs mulighed. De er nemlig med i Den store nordiske julechallenge - et real life-spil, hvor alle der gennemfører får sit største ønske opfyldt. Børnene er samlet fra alle de nordiske lande og skal nu rejse rundt i Norden for at gennemføre ti forskellige challenges. Hver udfordring tager udgangspunkt i en lokal juletradition - og børnene skal både være modige og kreative i kampen mod fulde elge, Lucia-ild og finsk sauna. Det er de nordiske juletraditioners svar på Squid Game og Battle Royale. Bare med børn og knap så meget blod. Der er juletraditioner og grin, og en masse sjove misforståelser – ligesom når nordboere mødes og snakker med hinanden i virkeligheden. – En af vores favoritter er måske den ålandske tradition lillajul, som i nogle børns ører vil lyde som en lillebitte jul, og i andre børns ører vil lyde som en herlig julefest i farven lilla. Den forvirring har vi foldet ud i et skønt og malerisk afsnit, siger Dennis Glintborg, producer i Super Poul. I 24 afsnit får vi fulgt børnenes kamp og bliver samtidig klogere på nordiske juletraditioner, sprog og geografi. – Der er efterspørgsel og behov for nye tilgange til at arbejde med det nordiske sprog- og kulturfællesskab på i skolerne. Med julekalenderen får lærere og elever et indbydende materiale i børnehøjde, som skærper opmærksomheden på det talte sprog og lytteforståelse, siger Thomas R. Henriksen, programchef på Norden i Skolen og Skole, kultur- og uddannelseschef hos Foreningerne Nordens Forbund. Julekalenderen har: Fortællerstemme på seks sprog: dansk, finsk, færøsk, islandsk, norsk og svensk – for at alle kan følge med i handlingen Dialog på de skandinaviske sprog – for at stimulere undervisningen i nabosprogene dansk, norsk og svensk Lærervejledning og elevhæfte med øvelser til hvert afsnit

23 nya undervisingsteman i historia och samhällskunskap:Vikingaskepp, kartans vita fläckar och seglatser med livet som insats. Nu släpps de första två undervisningsteman i Norden i Skolans stora satsning på historia och samhällskunskap, och fler kommer det att bli. Hela 23 undervisningsteman ingår i Norden i Skolans nästa satsning på historia och samhällskunskap, för elever i lågstadiets tredje klass och hela vägen upp till gymnasienivå. Först ut är två teman i historia för årskurs tre till fyra. Det ena handlar om vikingatiden, det andra om nordiska upptäcktsresenärer. De tar oss till en svunnen tid, med saltstänkta skrov och svärd som klingar, men också bortom äventyren, till det vardagliga livet. Materialet i historia har tagits fram av Jens Aage Poulsen, lektor vid UCL och van läromedelsförfattare. – Traditionellt har nationell historia, därefter europeisk och ibland lite världshistoria stått i fokus för ämnen och teman i historieundervisningen, men ytterst sällan har innehållet setts ur ett nordiskt perspektiv. Det är utmanande och spännande att förmedla ett ämne ur en nordisk vinkel, och samtidigt försöka göra det intressant och relevant för eleverna. Men en nordisk vinkel betyder inte att det bara är berättelser som presenterar ett harmoniskt och gemensamt förflutet. Det har också varit oroligheter, konflikter och krig mellan flera av de nordiska länderna, säger Jens Aage Poulsen. Historier om upptäcktsresenärer ger inblick i människors nyfikenhet, men öppnar också upp för diskussion om såväl positiva som negativa konsekvenser av resorna, något som är både intressant och viktigt. Det finns många spännande historier om upptäcktsresenärer som genom tiderna försökt navigera sig fram i, för dem, outforskade områden. Det som många kanske inte har koll på är att det faktiskt finns flera nordiska upptäcktsresenärer som gjort både långa och ofta dumdristiga resor. – Historier om upptäcktsresenärer ger inblick i människors nyfikenhet, men öppnar också upp för diskussion om såväl positiva som negativa konsekvenser av resorna, något som är både intressant och viktigt. Jag hoppas att alla som tar del av materialet blir minst lika medryckta som jag, säger Elina Finne, redaktör på Norden i Skolan. Temapaketen utgör ett komplett undervisningsmaterial med lärarvägledning och elevuppgifter, och med självklar förankring i de nordiska ländernas läroplaner och kunskapsmål. Materialet ger elever i hela Norden inblick i nordisk historia och aktuella samhällsproblem och varför de nordiska länderna har blivit som de är idag. Samhällsmässigt är de nordiska länderna oerhört spännande att arbeta med. Till vårterminen 2023 släpps det ännu mer material för klasser i grundskolan och gymnasiet. I historia kommer eleverna att kunna fördjupa sig i medeltida konflikter, Kalmarunionens uppgång och fall och något nyare historia med fokus på skolgång. Inom samhällskunskap kommer eleverna att kunna lära sig mer om bland annat demokrati och det nordiska välfärdssystemet – allt med tillhörande lärarhandledning och övningsuppgifter. Ove Outzen, lärare, cand. mag. i samhällskunskap och danska och undervisare på högskolan UC SYD, har tagit fram materialet i samhällskunskap. – Samhällsmässigt är de nordiska länderna oerhört spännande att arbeta med, dels på grund av hur samhällena är uppbyggda, dels utifrån relationerna mellan länderna, säger Ove Outzen. Relationen de nordiska länderna emellan är exceptionell ur en global synvinkel, med en hög grad av öppenhet och ett tätt politiskt samarbete, som delvis mynnar ur en delad kultur och språkliga likheter, för stora delar av den nordiska befolkningen. Just nu pågår arbetet med att färdigställa ett temapaket om de framtidens Norden och de nordiska ländernas relation till EU, som kommer att lanseras under 2023. Men innan dess, redan i början av vårterminen, kan man bli klokare på den nordiska välfärdsstaten och huruvida de nordiska länderna kan titulera sig världsmästare i demokrati.