Det finns mycket att vinna på att introducera grannspråken svenska, norska och danska redan under de första skolåren. Det menar läraren Janus Madsen, som har lång erfarenhet av barns tidiga läs- och skrivutveckling. I det nya undervisningsmaterialet Små nordiska skriv- och läsvänner på Norden i skolan får lärare inspiration till hur elever kan utveckla sitt skrivande och upptäcka språkens likheter genom kontakt med jämnåriga i andra nordiska länder.

När Janus Madsen arbetade med ett brevväxlingsprojekt mellan en dansk och en norsk klass blev elevernas vardag en naturlig ingång till språkutbytet. När de norska eleverna berättade om lekarna de brukade leka på rasterna, väcktes de danska elevernas nyfikenhet. De började ställa frågor och ville veta mer.

– Plötsligt handlade det inte bara om språk. Det handlade om att lära känna varandra. När eleverna vet att någon annan kommer att läsa deras brev blir motivationen ofta större. Skrivandet får ett tydligt syfte och handlar inte bara om att lösa en uppgift i skolan, säger han.

Hans intresse för barns skrivutveckling väcktes 2010 när han deltog i en kurs om tidigt skrivande. Metoden som presenterades bygger på att barn skriver de bokstäver de kan höra i orden, där läraren sedan hjälper dem vidare genom att visa hur vi vuxna stavar orden. När han började använda metoden i sin egen undervisning såg han hur engagerade eleverna blev.

– Eleverna blev författare redan från början. Då började jag fundera på om det fanns ett digitalt verktyg som kunde stödja det arbetssättet, säger han.

Det blev så småningom grunden till Skriv och läs, lärverktyget där elever kan skapa egna texter, kombinera ord och bilder och utveckla sitt skrivande med stöd av läraren.

När Skriv och läs gjordes tillgängligt i hela Skandinavien öppnades dörren till nya samarbeten med skolor i grannländerna. Janus började arbeta med så kallade vänklasser över landsgränserna, där elever fick läsa varandras texter och själva skriva till jämnåriga i de andra länderna.

Samma tanke ligger bakom det nya undervisningsmaterialet Små nordiska skriv- och läsvänner på Norden i skolan. Metoden bygger på att elever får kontakt med en vänklass i ett annat nordiskt land och delar med sig av sin vardag i form av egenskrivna texter.

– Jag tycker det är synd när vi direkt går över till engelska. Vi har ju språk som ligger nära varandra och som vi faktiskt kan förstå, säger han.

För att synliggöra likheterna mellan språken arbetar Janus ofta med en modell där ord markeras med grönt, gult eller rött beroende på hur lätta de är att förstå. 

– Många elever upptäcker att det är så mycket mer som är likt än det som är annorlunda, säger Janus.

De röda orden kan sedan bli en utgångspunkt för att utforska språken vidare.

Enligt Janus kan grannspråken med fördel introduceras redan i lågstadiet. Barn behöver inte kunna stava perfekt eller behärska alla språkregler för att få ut något av att möta andra språk. Under de första skolåren handlar läsande och skrivande mer om att öva på att kommunicera än om att allt ska bli rätt.

Samarbetet över språkgränserna ger också lärarna nya perspektiv. Genom kontakten med kollegor i andra länder kan de dela inspiration och nya idéer till undervisningen. Att inte förstå allt behöver inte heller vara ett hinder, menar Janus. Tvärtom kan okända ord väcka nyfikenhet och leda till nya samtal.

–  Vi har något ganska unikt i Skandinavien, där tre olika länder förstår varandra och har mycket gemensamt. Det är något vi borde ta vara på.